Introduktion till testuppgift epidemiologi

Testuppgiften finns beskriven efter referenslistan, samt i forum!

Epidemiologi

  INLEDNING
Psykisk hälsa och ohälsa i samhället leder till tankar om psykiatrisk epidemiologi, dvs. psykiska sjukdomars utbredning i befolkningen. Kursavsnittet behandlar  inte  epidemiologi i vidare mening. Huvudtanken är snarare  att på olika sätt diskutera vad samhället erbjuder personer med svår psykisk ohälsa. I denna introduktion behandlas dock en del grundläggande kunskap kring psykiatrisk epidemiologi

EPIDEMIOLOGI
Epidemiologi behandlar sjukdomars utbredning i befolkningen och är bland annat av betydelse för samhällets planering och fördelning av vårdresurser. Dessutom kan epidemiologin ge fingervisningar om sjukdomars uppkomst. Man brukar tala om tre olika grundläggande mått inom epidemiologin.

1. Sjukdomsrisk: Anger sannolikheten för att en individ utvecklar en speciell sjukdom under sin livstid. För en sjukdom som schizofreni brukar anges en sjukdomsrisk på 0,7 % i befolkningen som helhet, för syskon till schizofrena till 5-10 % och för enäggstvillingar till schizofrena 30-40 %. Förutsättningen är att individen genomlever hela sjukdomens riskperiod.

2. Incidens: Anger uppkomsten  av nya sjukdomar/störningar  inom en viss tidsperiod, vanligen under 1 år. Måttet  ger  information om hur en sjukdom varierat mellan olika tidsperioder. Man kan  jämföra incidenstal mellan olika länder.

3. Prevalens: Anger hur många som lider av en sjukdom vid en bestämd tidpunkt, t.ex. vid en bestämd dag eller under en halvårsperiod. Prevalensen är relaterad till sjukdomens duration och har ett mindre värde vid jämförelser mellan länder eller landsdelar. Detta beror på att prevalensen, rent allmänt, påverkas av behandlingsutbudet. Prevalens tillskrivs stor  betydelse vid planering av sjukvårdsresurser.

Klassiska psykiatriska epidemiologiska studier
Lundbystudien
Lundaprofessorn Erik Essen-Möller undersökte (1956) 2550 personer i två landsortssocknar i Skåne. Människorna intervjuades av en psykiater som gjorde en sedvanlig psykiatrisk bedömning. Kriterier för psykisk störning var subjektivt lidande, funktionsnedsättning och behov av behandling. Prevalensberäkningar visade att 17 % av männen och 8 % av kvinnorna led av en klar psykisk störning. Vid senare uppföljningar av Hagnell (1966) befanns 24 % ha en klar psykiatrisk diagnos. Om man räknade bort alkoholism och personlighetsstörning sjönk prevalensen till 3 % för män och 6 % för kvinnor. I denna grupp var livstidsrisken för psykisk sjukdom före 60 års ålder 43 % för män och 73 % för kvinnor.

Island
Helgason (1964) undersökte samtliga islänningar födda 1895-1897 och följde deras livslopp fram till 1957. Kohorten bestod av 5395 personer. Den samlade sjukdomsrisken för psykiska sjukdomar före 61 års ålder var 33 % för män och 35 % för kvinnor. Om man tog bort lätta och oklara fall föll sjukdomsrisken till 19 % för båda könen. Uppdelat på syndrom var risken för psykos 4,7 % för män och 6,9 % för kvinnor. Risk för ångestsyndrom var 9-10 % för män och 17-19 % för kvinnor. Risken för alkoholism och narkomani var 10 % för män och 1 % för kvinnor, med en tendens till ökad  risk i städer.

Midtown Manhattan
Undersökning av befolkningen på Midtown Manhattan, New York, som är en extrem storstadsmiljö med klassmotsättningar och klar diskriminering av vissa grupper,  175 000 personer levde tätt sammanpackade på ett litet geografiskt område. Undersökningen leddes av socialpsykiatern Thomas Rennie och redovisades 1962-1963. Ett representativt urval på 1616 personer mellan 29 och 59 år intervjuades och bedömdes.

Resultaten visade:

 

Helt frisk         

18,5 %

Lätt symptomatologi      

36,3 %

Moderat symptomatologi   

21,8 %

Markerad symptomatologi         

13,2 %

Allvarlig symptomatologi     

7,9 %

Invaliditet      

2,7 %

Prevalensundersökningarna visade att 1,3 % av Midtowns invånare undergick psykiatrisk behandling vid ett skärningsdatum i maj 1953. Det fanns inga skillnader mellan kvinnor och män med hänsyn till total psykisk sjuklighet, dock visade kvinnorna  en högre frekvens av  ångestsymtom. Högst sjuklighet fann man i åldersgruppen 30-39 år. Den höga sjukligheten  förklarades med att 30-39-årsåldern  är en stressig period i livet med småbarn, barnafödslar, bostadsproblem och ekonomiska problem. Ett klart samband fanns också mellan föräldrars sociala situation och sjuklighet, ju lägre social status desto högre sjuklighet. Författarna fann att fler stressfaktorer ökade risken för psykisk sjuklighet.

Stirling County
Stirling County är en påhittad atlantisk provins i Canada med cirka 20 000 invånare av delvis engelskt och delvis franskt ursprung. Undersökningen leddes av Dorothea och Alexander Leighton och publicerades i början av 1960-talet. Man undersökte ett representativt urval av befolkningen via intervjuer och frågeformulär. I materialet tog man även med information från privatläkare, sjukhus och s.k. nyckelinformanter. Huvudresultaten var:

 

Män

Kvinnor

Totalt

Helt frisk

20%

15%

17%

Suspekt sjukdom

33%

20%

25%

Trolig sjukdom

26%

25%

26%

Odiskutabel sjukdom

31%

21%

40%

Totalt

100%

100%

 

Nedsatt funktion

31%

33%

32%

Som framgår av tabellen led 31 % av befolkningen av en klar psykisk sjukdom. Bara 17 % var helt friska. Dessa resultat överensstämmer med resultaten från Midtown Manhattan. En av huvudhypoteserna för undersökningen var  att graden av samhällets sociala integration hade  betydelse för det psykiska välbefinnandet. Lokalsamhällen klassificerades därför utifrån graden av desintegration och man fann en klart högre frekvens av psykisk sjuklighet i dessa samhällen. Männen var här mer utsatta än kvinnorna och man fann även att personer med låg socioekonomisk ställning i integrerade samhällen löpte mindre risk för psykisk ohälsa än personer med hög socioekonomisk ställning i desintegrerade samhällen.

Vill du fördjupa dig i den psykiatriska epidemiologin så är tre exempel  den amerikanska ECA studien (Epidemiological Catchment Area study) från slutet av 80-talet och  den  engelska OPCS-studien samt  den nyligen avslutade europeiska studien av Wittchen et.al. Den sistnämnda var god se mapp. 

Även om epidemiologiska studier tyder på en 1-årsprevalens av psykisk ohälsa på mellan 25-30 % av en given befolkning  innebär inte det att hela denna grupp är i behov av psykiatriska insatser. En sammanfattning av psykisk ohälsa och relationen till olika delar av vårdsystemet har formulerats i den så kallade Goldberg-Huxleymodellen som är baserad på ett stort antal epidemiologiska studier och kännetecknas av 5 nivåer och fyra filter mellan dessa nivåer.

Goldberg-Huxleymodellen

 

 

Prevalens/1000 invånare

Nivå 1

Psykisk ohälsa i befolkningen

250

Filter 1 Nivå 2          Söker i primärvården (PV)                  

Hjälpsökandebeteende/Beslut söka hjälp                Behandling i PV/Identifierad ohälsa         

230

Filter 2  Nivå 3

PV:s förmåga att upptäcka psykisk ohälsa 

100

Filter3    Nivå 4 Remiss/Överföring till psykiatrin

Behandling i psykiatrisk öppenvård

21

Filter 4   Nivå 5      Beslut om inläggning i slutenvård     

 Psykiatrisk slutenvård          

3.4


  

Testuppgift
Epidemiologi  är ett komplicerat område, där frågor som förekomst av ohälsa/sjukdom i befolkningen är centralt liksom hur vårdens resurser kan/ska anpassas efter vårdbehov i befolkningen.
Beskriv på högst en  A4 -sida kortfattat vilka faktorer som kan påverka resultatet av en epidemiologisk studie. Som till exempel urval, konsekvenser för vårdplanering, diagnostiska system, sjukdomsduration. Ta upp det ni tycker verka viktigast av detta. Utgå från de artiklar som ni kan ladda ner genom att  klicka på mappen "epidemiologiska artiklar".

Publicera er sida i forumet senast  måndagen 2017-01-30 och publicera er  återkoppling/feed-back (kollegiala granskning)  på  den  studiekamrat vars inlämningsuppgift finns  ovanför din inlämningsuppgift  i forum tisdagen   2017-02-07.

OBS! Ladda inte upp din  återkoppling på din studiekamrats inlämningsuppgift innan  2017-01-07 eftersom  turordningen  i forum då kastas om och det kan uppstå förvirring kring vilken inlämningsuppgift som ni ska ge feed-back på.


Den kollegiala granskningen  ska innehålla kritiska såväl som  konstruktiva frågor/förslag.

OBS! Kommentera (kollegialt granska)  det arbete som publicerats i forum efter ditt arbete (dvs. det arbete som ligger ovanför det egna publicerade inlämningsuppgiften i forum).  Den siste som laddar upp sitt arbete kommenterar det först uppladdade arbetet.


 

 

                                                                                        REFERENSER

  • Hagnell O, Öjesjö L, Otterbeck L, Rorsman B. Prevalence of mental disorders, personality traits, and mental complaints in the Lundby study. Scandinavian University Press: Oslo-Stockholm 1993.
  • Srole L, Langner, TS, Michael T, Opler MK & Rennie TAC. Mental Health in the Metropolis: The Midtown Manhattan Study. In Thomas A.C.(red.): Rennie Series in Social Psychiatry. McGraw-Hill: New York 1962.
  • Leighton DC, Harding JS, Macklin DG, Hughes CC & Leighton AH. Psychiatic findings of the Stirling County Study. Am J Psychiat. 1963:119:1021-1026.
  • Regier DA, et al. One-month prevalence of mental disorders in the United States. Based on five epidemiological catchment area sites. Arch Gen Psychiatry 1988:45:977-986.
  • Mason P, Wilkinson G. The prevalence of psychiatric morbidity. OPCS survey of psychiatric morbidity in Great Britain. Br J Psychiatry 1996:168:1-3.
  • Goldberg D, Huxley P. Mental illness in the community. The pathway to care. Tavistock: London 1980.
  • Robins L.N. Psychiatric Epidemiology – a historic review. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology 1990:25:16-26
  • Blazer D, George L, Winfield I. Epidemiologic data and planning mental health services. A tale of two surveys. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology 1991:26:21-27

     

    Testuppgift
    Se anvisningar i "forum för inlämning av testuppgift 1 epidemiologi" . Artiklarna finns i mappen epidemiologiska artiklar

Sidan senast modifierad: måndag, 26 november 2018, 12:59