Fråga: Vi gör en litteraturöversikt, hur många artiklar måste vi inkludera?

Svar: Det är viktigt att komma ihåg att det inte är antalet som alltid är det viktigaste, utan innehållet/kvaliteten och graden av vetenskaplighet (arbetssätt, förhållningsätt och diskussion) i arbetet som har större betydelse. I en litteraturöversikt kan det med andra ord bli svårare att få till en bra analys med för få artiklar, dvs. att resultatet inte håller tillräcklig nivå för en kandidatuppsats. Antal inkluderade artiklar beror också på syftet och hur mycket av rimlig kvalitet som finns publicerat inom just det specifika området. Ett riktvärde på vad som är eftersträvansvärt, och där vi av erfarenhet vet att det går att få ihop ett resultatavsnitt med acceptabel nivå, är 8-12 artiklar. 

Fråga: Får vi citera och använda citat från enskilda kvalitativa studier i vårt resultat?


Svar: Detta är en ganska komplicerad fråga. Det finns inget förbud mot det heller men vi har kommit överens om att ni inte får det.

Fråga: Får vi ha nya artiklar i diskussionen?

Svar: Svaret är självklart ja. Det finns ibland en uppfattning om att de artiklar som ingår i bakgrunden ska återkomma i diskussionen och att det är förbjudet att infoga nya referenser. Det finns ingen sådan regel. Det är rimligt att de artiklar som ingår i bakgrunden återkommer i diskussionen. Men det kan ju vara så att resultatet ger nya infall som inte fanns i bakgrunden och på så vis motiverar det att nya källor behöver användas.

Fråga: När vi examinerades så fick vi nästan inga synpunkter av opponenterna. De var inte heller pålästa. Men examinatorn sa att allt var bra. När vi sen kollade på en annan examination så fick de opponenterna komplettera fast de var mycket bättre än våra. Varför? 

Svar: Ja, oppositionen är en examination den också. Det betyder att de som inte uppfyller kriterierna ska examineras om. 

Fråga: Finns det några bra granskningsmallar för studier med mixade metoder och studier med tvärsnittsdesign.

Svar:Du ska använda dig av vedertagna granskningsmallar och att har frihet att välja. De flesta väljer då SBU:s mallar. De är bra och de har en bra mall för kvalitativa studier men det finns också utmaningar på den kvantitativa studiesidan eftersom SBU inte har någon separat mall för tvärsnittsstudier utan har en generell för observationsstudiedesigner.  När det gäller studier med mixade metoder så är det lite komplicerat. Ett alternativ är att granska med två mallar - en för varje typ av data. Men det gör att helheten riskerar att försvinna och att kvaliteten blir bedömd som för låg. Ett annat alternativ är att försöka hitta en mall för mixade metoder. Det är också svårt och det finns ingen golden standard som vi känner till. Det finns dock ett instrument som vi har identifierat: MMAT. Se länk nedan.

http://mixedmethodsappraisaltoolpublic.pbworks.com/w/page/24607821/FrontPage

När det gäller tvärsnittsstudier och kvasiexperimentella studier så brukar vi hänvisa till Johanna Briggs Institute och deras mallar. Se länk nedan:

http://joannabriggs.org/research/critical-appraisal-tools.html

Fråga: Vår handledare sa att allt var bra, men sen fick vi en kalldusch av den som bedömde. Hur är det möjligt?

Svar: Detta är en både komplicerad och olycklig situation. Den föranleder mycket frustration och konflikter och upprepade kontakter mellan olika personer. Det finns många aspekter att fundera kring här.

Som handledare och bedömare förväntas vi utgå från bedömningskriterierna. Det är dock viktigt med en sak: om handledaren inte bedömer att studenterna är redo för examination så ska handledaren inte heller markera dem som redo för examination. Det är också viktigt att kommunicera med studenterna under handledningstiden hur de ligger till i relation till mål och bedömningskriterier. Skulle din handledare bedöma att du inte är redo för examination så har du ändå rätt att examineras om du så önskar. Däremot så är det en tydlig signal till dig att om de går upp utan att handledaren bedömer ditt arbete som redo så får du också räkna med att komplettera.

Det är också viktigt att vara medveten om att de flesta studenter klarar att komplettera inom den givna tiden. På så vis så kanske duschen inte är särskilt kall egentligen utan när studenterna funderat ett tag så inser de att kompletteringarna var ganska rimliga. Det är därför jätteviktigt att vi som bedömer tydligt kommunicerar (även skriftligt) utifrån kriterierna vad det är som behöver kompletteras och varför de behöver komplettera.

När du skriver projektplan har du rätt till fem timmars handledning. Tiden för handledning när du skriver uppsats är längre och uppgår till 15 timmar. Våra kursvärderingar har visat att de studenter som gått kurserna generellt är nöjda med handledningen. Ibland framförs att handledarna gör på olika vis. Det är egentligen inget konstigt eftersom handledningen sker på individnivå. Det är viktigt att handledaren är tillgänglig och avsätter den tid som åligger. Det är också viktigt att göra en tydlig inledande sammanhangsmarkering när handledningen inleds och definiera roller, ramar, förväntningar och behov.  Tänk på att planera handledningen, sätt upp ramar för hur och när återkoppling ska ske, boka in tider, förmedla dina förväntningar och ta reda på vad handledaren förväntar sig av dig.

Fråga: Får man använda "Ibid" eller "a.a." (anfört arbete) i kandidatuppsatsen?

Svar: Både KI:s elektroniska manual (som är det som Medicinska fakuletetens bibliotek följer och undervisar i) och Röda korsets manual följer den sjunde upplaga av APA (APA 7). En skillnad i dessa jämfört med tidigare versioner är att ibid. eller a.a. inte ska användas. Så följs dessa manualer i övrigt är det inte korrekt att använda ibid. eller a.a. 

Fråga: Examinatorn krävde att vi skulle ändra hur mycket som helst, men den andra gruppen behövde inte ändra något (en annan variant är: Vi behövde skriva mycket längre uppsats än andra). Varför?

Svar: Detta är en synpunkt som vi ofta får. Vi tror att den beror på en felaktig kvantifiering av kritik. Vi brukar säga att det skrivs minst 40 uppsatser i varje kurs. Det innebär 40 olika frågeställningar och på så vis 40 helt olika texter. Uppsatserna ska alla nå de bedömningskriterier som finns uppsatta, men variationen kan vara stor i hur en text ser ut. Det betyder också att det ligger i sakens natur att behovet av komplettering kommer att se olika ut. Det är dock viktigt att vi som bedömer förmedlar tydligt hur vi bedömt arbetet i relation till bedömningskriterierna,

Fråga: Får vi använda litteraturöversikter i bakgrund resultat och diskussion?

Svar: Det finns inget förbud mot detta, men det är en lite mer komplicerad fråga. Det går att använda sig av litteraturöversikter i bakgrund och diskussion om du väljer att inkludera det som är primärkällan i litteraturöversikten (alltså det resultat som översikten kommer fram till). Det funkar inte att referera till enskilda studier som ingår i en litteraturöversikt utan att ha läst dem (för då blir det sekundärkällor).  Vi menar att ni inte får inkludera litteraturöversikter som en del i resultatet.

Fråga: Vår examinator tog över hela oppositionen och pratade hela tiden, i andra grupper var examinatorn nästan helt tyst. Det är inte rättvist.

Svar: Seminariet är framförallt er studenters. Det är opponenterna som ska leda diskussionen och den som bedömer ska ha en så tillbakadragen roll som möjligt fram till dess det är dags för återkoppling. Ni ska få en chans att bedömas.

Fråga: Vår handledare sa att man aldrig får göra så – men flera grupper hade ju gjort precis just så som man inte fick. Hur tänker ni?

Svar: Detta är en annan mycket vanlig synpunkt som vi tror beror på otydlig kommunikation.  Det är ganska få saker som man aldrig får göra. Däremot finns det många saker som enskilda personer inte tycker ska finnas i ett akademiskt arbete. Med andra ord så finns det saker som jag som handledare inte tycker är elegant men kanske även saker som just du inte ska göra eftersom ditt syfte och texten för övrigt ställer de kraven.  Det är viktigt att jag som bedömer kan knyta mina synpunkter till ditt arbete så att du förstår varför du inte ska göra på ett visst sätt. 

Fråga: Vi hade många synpunkter när vi opponerade men respondenterna behövde inte ändra något. Examinatorn tyckte allt var bra. Lyssnar ni inte på oss?

Svar: Som opponent ansvarar du inte för att bedöma arbetet och inte heller för att sätta betyget. Ditt ansvar är att föra en vetenskaplig diskussion och respondenterna examineras också på det muntliga. Det betyder också att alla dina synpunkter per automatik inte behöver föranleda skriftlig komplettering. Däremot så är självklart att den som bedömer ska utgå från bedömningskriterierna.