SJSK20 Kandidatuppsats inom omvårdnad, examensarbete, 15 hp, H21

För få lov att göra empriska studier, oavsett metod, krävs att en ansökan till Vårdvetenskapliga etiknämnden gjorts. Till denna ansökan krävs i regel en projektplan som beskiver den tänkta studien, dvs. ni bör redan under projektplanekursen (SJSD24) planerat för en empriskt studie och skrivit er projektplan utifrån detta, eftersom ni annars riskerar att få först skriva en ny projektplan för VEN-ansökan innan ni kan påbörja uppsatsarbetet. Generellt så kräver en empirisk studie mer arbete och tar i många fall mer tid än en litteraturstudie. Men det kan vara befriande att få styra sitt syfte och val av metod och samla in egen emprisk data.  

Kvantitativa metoder

En kvantitativ forskningsmetod syftar till att beskriva, mäta eller förklara strukturerad data som kan kvantifieras i kategorier eller siffror. Generaliserbara resultat eftersöks och information från ett urval används för att dra slutsatser om en större population. 

Kvantitativ data kan samlas in på olika sätt, t ex genom enkäter, observationer eller experiment. På kandidatnivå är enkäter att föredra. Ni kan också granska och analysera redan insamlad data. En viss mängd data krävs för att kunna dra slutsatser med viss sannolikhet. Diskutera urval och datamängd med er handledare. På kandidatnivå finns inget krav på analytisk statistik (t.ex. gruppjämförelser), utan minimikravet är endast beskrivande statistik.

Det optimala antalet enkäter är svårt att fastställa men riktmärket är att åtminstone 60 besvarade enkäter bör eftersträvas. Detta för att det ska bli meningsfullt att hantera materialet statistiskt och ni ska få kunskap om metoden. I de fall det inte finns tillgång till så stort material får ni som studenter diskutera den konkreta situationen med , handledare och bedömande lärare. Vid tveksamhet kontaktas kursens examinator. Tänk på att om möjligt använda en etablerad validerad enkät. En befintlig validerad enkät kan ibland behöva modifieras något så att det passar urval och kontext vilket brukar vara tillåtet om det rör sig om mindre ändringar som intej påverkar innehållet i stort. Om ni modifierar enkäten, tänk på att noga beskriva och motivera i examensarbetet de ändringar i enkäten som är genomförda. Ta alltid reda på om det behövs tillstånd från upphovspersonen innan ni använder eller ändrar i en enkät. Att använda ett egenkonstruerat mätinstrument som ej är testat eller validerat rekommenderas inte. Däremot kan egna enskilda frågor användas (sk. single item-frågor). Data kan också erhållas från olika typer av register, t.ex. kvalitetsregister, eller att det kan finnas färdiginsamlat material på de olika verksamheterna eller att någon forskare har material som ni kan arbeta med.  

Kvalitativa metoder

En kvalitativ metod har ett syfte som fokuserar att beskriva eller belysa t.ex. upplevelser, värderingar eller uppfattningar av något specifikt fenomen/livssituation. Utgångspunkten är individers individuella upplevelser, värderingar alternativt uppfattningar av det specifika fenomen/livssituation som skall beskriva/belysas.

Datainsamling vid kvalitativa studier är vanligen intervjuer men även observationer kan resultera i kvalitativ data liksom skriven text i form av t.ex. dagböcker och bloggar. Intervjuer kan genomföras individuellt, med par (om t.ex. föräldrar eller sammanboende) alternativt i fokusgrupper. Valet av intervjumetod beror på frågeställning och skall beskrivas och motiveras i uppsatsen.

Använder ni er av intervju som datainsamlingsmetod kan ni med fördel genomföra en eller flera pilotintervjuer för att testa er intervjuguide och intervjuteknik samt få erfarenhet av en intervju-situation/relation. Skriv ut intervjun/intervjuerna och sänd till er handledare. Planera i god tid ett handledningstillfälle efter pilotintervjun och diskutera denna/dessa intervjuer med er handledare innan ni går vidare med de faktiska intervjuerna. Om en pilotintervju skall ingå i analysen, fordras det att den är av tillräckligt god kvalitet vilket får avgöras av er handledare i samråd med er.

Antal intervjuer som skall ingå i en kvalitativ studie beror på t.ex. intervjutyp och analysmetod. På kandidatnivå är syftet att få en kunskap och förståelse för metoden snarare än att resultatet ska hålla hög trovärdighet. Därför behövs generellt sätt färre/kortare intervjuer än vid t.ex. en magisteruppsats eller på forskarnivå. Generellt kan sägas att vid individuella intervjuer är riktmärket ca 6-8 intervjuer men antalet avgörs av intervjuernas kvalitet, dvs., hur mycket av innehållet svarar mot syftet och innehåller beskrivningar som möjliggör en djupare analys.  Är Innehållet i intervjuerna av sämre kvalitet behöver antalet vanligtvis ökas. Genomförs fokusgrupper är riktmärket åtminstone 3 fokusgrupper med ca 6-10 personer i varje. I de fall svårigheter uppstår att nå det antal intervjuer som rekommenderas, alternativt att intervjuernas innehåll är bristfälligt, skall ni diskutera med er handledare och bedömande lärare som vid behov får diskutera med kursen examinator.

Redan i projektplanen bör ni ha valt den kvalitativ metod och referens. Detta för att det generellt kärvs att ni i god tid läser in er på analysmetoden och vad den innebär. Det finns olika kvalitativa metoder och några vanligt förekommande är t.ex. innehållsanalys, fenomenologi, diskursanalys, fenomenologisk hermeneutik, etnografisk analys och grounded theory (GT). Valet av analysmetod beror på frågeställning och/eller teoretisk ram, och skall beskrivas och motiveras i färdig uppsats.