SJSK20 Kandidatuppsats inom omvårdnad, examensarbete, 15 hp, H21

Litteratursökning

I en litteraturstudie, oavsett inriktning och grad av systematik, skall litteratursökningen vara systematisk uppbyggd och tydligt beskriven så den ger möjlighet till reproducerbarhet. Inklusions- respektive exklusionskriterier (t.ex. studiedesign och tidsfönster för publicering) skall beskrivas liksom de söktermer/fritextord som kommer att användas/har använts. Det finns olika strukturer/modeller för att skapa syften och som kan användas för att tydliggöra de söktermer/fritextord som skall användas under själva litteratursökningen, t.ex. PICO eller SPICE (se t.ex. bibliotektes LiBguide eller SBU:s metodbok). Optimalt för en systematisk litteratursökning är att nå en hög sensitivitet och hög specificitet vilket innebär att fånga alla relevanta referenser och utesluta de icke relevanta.

I projektplanekursen genomförde ni en s.k. ”testsökning”, det ger möjlighet att undersöka om tex. frågeställningen är tillräckligt väldefinierad och det ger dig en bild av omfånget av studier. Skulle tex. omfattningen av studier vara allt för omfattande kan intervallet för de år som fokuseras i sökningen minskas. Det kan vara så att ni ändrat ert syfte något eller valt ett helt nytt syfte. Då kommer ni sannolikt behöva göra nya testsökningar och jobba med er sökstruktur. Även om ni inte gjort detta så kan det vara så att ni fått återkoppling i samband med examinationen av er projektplan, att ni inser att ni inte får de sökresultat som ni önskar, eller av andra anledningar vill ändra er sökning. Kort sagt så kan det finnas anledning för alla som gör en litteraturstdue att inte hasta förbi detta stadium då denna lägger grunden för att få ut bra artiklar och artiklar som faktiskt svarar på syftet.   

I uppsatsen skall ett sökschema för respektive databas finnas som visar hur ni systematiskt gått tillväga vid sökningen. Det är lättast att följa med i ett sökschema om ni lägger upp sökningen i olika block. Det finns dock inget krav på detta, utan det som bedöms är om sökningen är tydlig (se bedömningskriterierna). Ni genomför fortlöpande en relevansbedömning av de studier som ni hittar, resultatet av denna leder fram till de olika urvalen och slutligen till det urval som kommer att kvalitetsgranskas. Kvalitetsgranskningen leder i sin tur fram till de artiklar som slutligen kommer att ingå i er analys. 

Vad gäller kvalitetsgranskningen får ni själva välja instrument för granskning. Vilket instrument som är lämpligt att använda beror helt på vilken typ av syfte ni har, dvs. vilken design era potentiella analysartiklar har. Även här behöver det finnas en tydlug beskrivning av bedömningsinstrumentet och hur bedömningen gått till. 

Analys

Ni får själva bestämma vilken typ av metod som ni ska använda för er analys, men det är viktigt att metoden är förankrad i vetenskaplig- eller metodologisk litteratur. Metoden behöver beskrivas på ett korrekt sätt och ni behöver sedan vara noga med att också följa metoden. Det finns olika tänkbara metoder för litteraturstudier, men där det är vanligt att studenter gör en sammanställning av likheter och skillnader i analysartiklarna och hittar olika kategorier eller teman som för dessa. Både Friberg, Kristensson och Polit och Beck (se sidan med litteratur) tar upp olika sätt och benämnder detta på lite olika sätt. Det är viktigt att inte blanda ihop en sammanställning av resultat (eller integrerad analys) med t.ex. innehållsanalys eller andra metoder där man jobbar med meningsbärande enheter, koder etc.