SJSK20 Kandidatuppsats inom omvårdnad, examensarbete, 15 hp, H21

Examensarbetet är en vetenskaplig text och ett korrekt vetenskaplig språk ska användas. Det är viktigt att var tydlig i sin kommunikation och ha en röd tråd igenom hela arbetet vad gäller begrepp, termer och definitioner. Påståenden eller argumentation i löpande text måste vara grundade i en källa som finns upptagen i referensförteckningen. I huvudsak ska examensarbetet baseras på vetenskaplig litteratur i form av vetenskapliga artiklar, men exakt i hur stor omfattning beror på syfte (dvs. ämne) och vilket underlag som finns. Slutsatser som i sig baseras på vetenskapliga källor går att skriva utan källhänvisning, förutsatt att det är en logisk och rimlig slutsats. Om ni som författare till examensarbetet presenterar egna påståenden eller reflektioner måste det tydligt framgå i texten.

• Examensarbetet ska skrivas i den mall som tillhandahålls på kurssidan. Se till att ladda ner den när kursen börjar. Mallarna uppdateras emellanåt, vilket gör att ni inte kan "fortsätta" skriva i den projektplan som ni genomfört tidigare. Angivna huvudrubriker ska vara med, medan underrubriker i vissa fall kan modifieras något beroende på uppsatsens syfte. Kontrollera teckensnitt och teckenstorlek är korrekt för rubriker och brödtext (vanligt att om man kopierar texter från olika dokument glömmer klistra in "oformaterad text").  

Titelsidan och abstraktsidan

• Titel på arbetet ska skrivas både på arbetets första sida. Ni får själva avgöra om ni vill ha en undertitel. På arbetets andra sida (abstraktsidan) skrivas skrivs titeln både på svenska och engelska (den engelska titeln behövs för examensbeviset när ni tar er examen). Kontrollera att det är exakt samma titel både på titelsidan och abstraktsidan (även vad gäller undertitel). Annars riskerar ni att få tillbaka er uppsats från kursadminstrationen när titlarna ska föras in i Ladok. Se även till att den engelska titeln är grammatiskt korrekt. För den engelska titeln skrivs denna med gemener, dvs. med små bokstäver förutom vad gäller begynnelsebokstav, egennamn etc.  
• Abstraktet ska skrivas på svenska och innehåller vanligtvis mycket kort information om bakgrund, syfte, metod, resultat och konklusion.

Introduktion

Problemområde

• Här ska det valda forskningsproblemet kortfattat introduceras och avgränsas utifrån aktuellt forskningsläge. Att tänka enligt "trattformen" kan vara en hjälp, det vill säga att man börjar brett och smalnar av mot slutet. Det ska framgå vad problemet är och på vilket sätt det är ett omvårdnadsproblem. Det ska även framgå vad som tidigare är gjort eller inte gjort inom området; vad finns för studier och vad saknas? I problemområdet ska det framgå vad som motiverar behovet av sin egen studie – varför behövs denna kunskap? Det gäller att formulera sig kort, problemområdet bör inte vara längre än en A4 sida. Det kan vara en fördel att ha referenserna inom parentes så att texten flödar bättre och man lättare kan följa er problematisering utan att störas av olika författarnamn.  

Bakgrund

• Bakgrunden är en fördjupning av kunskapsläget i relation till problemområdet. Ofta inleds bakgrunden med avsnittet ”Perspektiv och utgångspunkter” där ni redogör för vilket vetenskapligt perspektiv ni har som utgångspunkt för er forskningsplan. Det bör vara ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv men om ni har ett specifikt problemområde kan också ett annat perspektiv vara relevant. Eftersom det är en kandidatuppsats i omvårdnad måste förankringen i omvårdnad framgå på något sätt. En hjälp på vägen kan vara att ställa följande fråga: Vilka "glasögon" har ni på er när ni tittar på ert problemområde och hur syns detta sedan i er uppsats (syns det i metod, analys, resultat och/eller diskussion)? Det kan också vara en hjälp att reflektera över ontologiska och epistemologiska utgångspunkter för studien. Problemet bör motiveras utifrån vetenskapliga perspektiv och förankras i omvårdnad/vårdvetenskap. Detta avsnitt kan också placeras sist i bakgrunden. Var ett stycke ska placeras handlar om hur den röda tråden och argumentationen i texten läggs upp.
• Efter rubriken ”Perspektiv och utgångspunkter” i bakgrunden väljer ni själv lämpliga underrubriker. Avsnitten som här följer ska vara baserad på adekvat och aktuell vetenskaplig litteratur och anknyta till ert problemområde. Centrala begrepp ska tydliggöras och eventuella definitioner klargöras. Tänk på att inte ha hela stycken från en och samma källa. Att läsa ett referat gör ofta att det blir ansträngande att läsa och det är lätt att läsaren tappar fokus. Försök också att inte dela in allt för många stycken om det är så att det finns en tydlig koppling. Ett exempel på vad som kanske ska undvikas är att ha rubriker som heter "Diabetes typ 2", "Behandling av diabetes typ 2", "Att leva med diabetes typ 2", och "Sjuksköterskans arbete med diabetes typ 2-patienter". Här skulle t.ex. de tre första rubrikerna kunna slås ihop till ett stycke där patofysiologin och behandling kort beskrivs (fokus ska inte ligge på det medicinska) för att sedan beskriva hur det är att leva med detta.  
• Bakgrunden behöver vara vetenskapligt förankrad. Det innebär inte att allt behöver ha källor från vetenskapliga artiklar. Men det är svårt att använda böcker och rapporter för att tydligt kunna presentera problemen. I böcker skrivs det mer allmänt (det står t.ex. "kan ofta vara" eller "det är vanligt att"). I vetenskapliga artiklar framgår t.ex. vad någons erfarenheter och upplevelser är och vilken prevalens något har (dvs. en konkret siffra), eller vilket som faktiskt är den vanligaste upplevda biverkan. Det gör att den vetenskapliga litteraturen gör det enklare att problematisera och få fram behovet av studien.       

Syfte

Ett tydligt syfte ska formuleras. Tänk på att syftet styr hela uppsatsen. Det är särskilt viktigt att ni i ert resultat svarar på ert syfte (och ingenting annat). Om det finns behov av att precisera syftet kan tillägg av frågeställningar eller hypoteser vara en fördel. Detta är dock ingenting som krävs.

Metod (se även specifika avsnitt för litteratur- respektive empiriska studier)

• Metoden skrivs i tempuset preteritum, eftersom ni när ni lämnar in ert arbete talar om vad ni gjort. Ett vanligt misstag är att delar från projektplanen används där tempuset är futurum (kommer att göra). 
• Information som läsaren behöver för att förstå uppsatsen behöver presenteras i textavsnitten och inte som bilagor. T.ex. så kan i en litteraturstudie ett sökschema behöva finnas med som en tabell i metodavsnittet snarare än som en bilaga för att läsaren ska kunna följa med när selektionen av artiklar beskrivs.

• I metoddiskussionen behöver ni lyfta upp och diskutera de val som ni gjort under ert arbete med uppsatsen och försöka argumentera för att dessa val har varit bra/korrekta. Det kan t.ex. handla om val av sökord, hur sökordnen valdes och kombinerades, hur ni försökt försäkra er om att ni valt bra sökord som gett er de träffar som ni har varit ute efter osv. Er argumentation behöver stödjas med vetenskaplig litteratur i så hög grad som möjligt (annars är det ju bara ni som "tycker" någonting). 
• I resultatdiskussionen lyfts viktiga fynd upp. Det innebär inte att uppsatsens resutatet repeteras, utan detta ska ske kortfattat. Inte heller ska nya resultat som inte redan presenterats i resultatdelen tas upp här. I resultatdiskussär det vanligt att visa vilken litteratur som bekräftar uppsatsens resultat och om det finns studier som kommit fram till andra resultat. I diskussionen kan tolkningar av resultatet ske. Både av vad som kan vara anledningen till det specfika resulatet och/eller varför/varför inte uppsatsens resultat följer tidigare forksning på området. Tolkningarna behöver stödjas med vetenskaplig litteratur (dvs. ni behöver på olika sätt visa att tolkningarna är rimliga). Tolkningarna kan i sin tur leda fram till olika kliniska implikationer och/eller behov av ytterligare forskning. 

• Konklusionen är en kort sammanfattning av huvudfynden i resultatet och de tolkningar/slutledningar som gjorts i diskussionen. Nya t.ex. delar av resultatet eller kliniska implikationer som inte tagits upp i resultat eller diskussion bör inte förekomma i en slutsats.    

• Referenshantering sker vanligen enligt APA-systemet. Det finns olika manualer till APA-systemet. Dessa går utmärkt att använda så länge som en manual används konsekvent.