Studieguide: Kandidatuppsats i omvårdnad

1. Introduktion

2. Allmänt om kursen

Lärandemål

• Välja ut och relatera centrala begrepp och teorier inom huvudområdet till valt problemområde
• Välja ut och referera till relevant litteratur för såväl huvudområde som problemområde
• Formulera och motivera en välavgränsad vetenskaplig frågeställning för teoretisk eller empirisk studie
• Identifiera och välja akademiska publikationer inom huvudområdet samt bedöma deras relevans och akademiska tyngd i relation till vald frågeställning
• Presentera en välstrukturerad och språkligt väl utformad undersökning inom omvårdnad såväl skriftligt som muntligt
• Argumentera för forskningsetiska överväganden i relation till planerad datainsamling

Föreläsningar

3. Riktlinjer kandidatuppsats allmänt

Examensarbetet är en vetenskaplig text och ett korrekt vetenskaplig språk ska användas. Det är viktigt att var tydlig i sin kommunikation och ha en röd tråd igenom hela arbetet vad gäller begrepp, termer och definitioner. Påståenden eller argumentation i löpande text måste vara grundade i en källa som finns upptagen i referensförteckningen. I huvudsak ska examensarbetet baseras på vetenskaplig litteratur i form av vetenskapliga artiklar, men exakt i hur stor omfattning beror på syfte (dvs. ämne) och vilket underlag som finns. Slutsatser som i sig baseras på vetenskapliga källor går att skriva utan källhänvisning, förutsatt att det är en logisk och rimlig slutsats. Om ni som författare till examensarbetet presenterar egna påståenden eller reflektioner måste det tydligt framgå i texten.

• Examensarbetet ska skrivas i den mall som tillhandahålls på kurssidan. Se till att ladda ner den när kursen börjar. Mallarna uppdateras emellanåt, vilket gör att ni inte kan "fortsätta" skriva i den projektplan som ni genomfört tidigare. Angivna huvudrubriker ska vara med, medan underrubriker i vissa fall kan modifieras något beroende på uppsatsens syfte. Kontrollera teckensnitt och teckenstorlek är korrekt för rubriker och brödtext (vanligt att om man kopierar texter från olika dokument glömmer klistra in "oformaterad text").  

Titelsidan och abstraktsidan

• Titel på arbetet ska skrivas både på arbetets första sida. Ni får själva avgöra om ni vill ha en undertitel. På arbetets andra sida (abstraktsidan) skrivas skrivs titeln både på svenska och engelska (den engelska titeln behövs för examensbeviset när ni tar er examen). Kontrollera att det är exakt samma titel både på titelsidan och abstraktsidan (även vad gäller undertitel). Annars riskerar ni att få tillbaka er uppsats från kursadminstrationen när titlarna ska föras in i Ladok. Se även till att den engelska titeln är grammatiskt korrekt. För den engelska titeln skrivs denna med gemener, dvs. med små bokstäver förutom vad gäller begynnelsebokstav, egennamn etc.  
• Abstraktet ska skrivas på svenska och innehåller vanligtvis mycket kort information om bakgrund, syfte, metod, resultat och konklusion.

Introduktion

Problemområde

• Här ska det valda forskningsproblemet kortfattat introduceras och avgränsas utifrån aktuellt forskningsläge. Att tänka enligt "trattformen" kan vara en hjälp, det vill säga att man börjar brett och smalnar av mot slutet. Det ska framgå vad problemet är och på vilket sätt det är ett omvårdnadsproblem. Det ska även framgå vad som tidigare är gjort eller inte gjort inom området; vad finns för studier och vad saknas? I problemområdet ska det framgå vad som motiverar behovet av sin egen studie – varför behövs denna kunskap? Det gäller att formulera sig kort, problemområdet bör inte vara längre än en A4 sida. Det kan vara en fördel att ha referenserna inom parentes så att texten flödar bättre och man lättare kan följa er problematisering utan att störas av olika författarnamn.  

Bakgrund

• Bakgrunden är en fördjupning av kunskapsläget i relation till problemområdet. Ofta inleds bakgrunden med avsnittet ”Perspektiv och utgångspunkter” där ni redogör för vilket vetenskapligt perspektiv ni har som utgångspunkt för er forskningsplan. Det bör vara ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv men om ni har ett specifikt problemområde kan också ett annat perspektiv vara relevant. Eftersom det är en kandidatuppsats i omvårdnad måste förankringen i omvårdnad framgå på något sätt. En hjälp på vägen kan vara att ställa följande fråga: Vilka "glasögon" har ni på er när ni tittar på ert problemområde och hur syns detta sedan i er uppsats (syns det i metod, analys, resultat och/eller diskussion)? Det kan också vara en hjälp att reflektera över ontologiska och epistemologiska utgångspunkter för studien. Problemet bör motiveras utifrån vetenskapliga perspektiv och förankras i omvårdnad/vårdvetenskap. Detta avsnitt kan också placeras sist i bakgrunden. Var ett stycke ska placeras handlar om hur den röda tråden och argumentationen i texten läggs upp.
• Efter rubriken ”Perspektiv och utgångspunkter” i bakgrunden väljer ni själv lämpliga underrubriker. Avsnitten som här följer ska vara baserad på adekvat och aktuell vetenskaplig litteratur och anknyta till ert problemområde. Centrala begrepp ska tydliggöras och eventuella definitioner klargöras. Tänk på att inte ha hela stycken från en och samma källa. Att läsa ett referat gör ofta att det blir ansträngande att läsa och det är lätt att läsaren tappar fokus. Försök också att inte dela in allt för många stycken om det är så att det finns en tydlig koppling. Ett exempel på vad som kanske ska undvikas är att ha rubriker som heter "Diabetes typ 2", "Behandling av diabetes typ 2", "Att leva med diabetes typ 2", och "Sjuksköterskans arbete med diabetes typ 2-patienter". Här skulle t.ex. de tre första rubrikerna kunna slås ihop till ett stycke där patofysiologin och behandling kort beskrivs (fokus ska inte ligge på det medicinska) för att sedan beskriva hur det är att leva med detta.  
• Bakgrunden behöver vara vetenskapligt förankrad. Det innebär inte att allt behöver ha källor från vetenskapliga artiklar. Men det är svårt att använda böcker och rapporter för att tydligt kunna presentera problemen. I böcker skrivs det mer allmänt (det står t.ex. "kan ofta vara" eller "det är vanligt att"). I vetenskapliga artiklar framgår t.ex. vad någons erfarenheter och upplevelser är och vilken prevalens något har (dvs. en konkret siffra), eller vilket som faktiskt är den vanligaste upplevda biverkan. Det gör att den vetenskapliga litteraturen gör det enklare att problematisera och få fram behovet av studien.       

Syfte

Ett tydligt syfte ska formuleras. Tänk på att syftet styr hela uppsatsen. Det är särskilt viktigt att ni i ert resultat svarar på ert syfte (och ingenting annat). Om det finns behov av att precisera syftet kan tillägg av frågeställningar eller hypoteser vara en fördel. Detta är dock ingenting som krävs.

Metod (se även specifika avsnitt för litteratur- respektive empiriska studier)

• Metoden skrivs i tempuset preteritum, eftersom ni när ni lämnar in ert arbete talar om vad ni gjort. Ett vanligt misstag är att delar från projektplanen används där tempuset är futurum (kommer att göra). 
• Information som läsaren behöver för att förstå uppsatsen behöver presenteras i textavsnitten och inte som bilagor. T.ex. så kan i en litteraturstudie ett sökschema behöva finnas med som en tabell i metodavsnittet snarare än som en bilaga för att läsaren ska kunna följa med när selektionen av artiklar beskrivs.

• I metoddiskussionen behöver ni lyfta upp och diskutera de val som ni gjort under ert arbete med uppsatsen och försöka argumentera för att dessa val har varit bra/korrekta. Det kan t.ex. handla om val av sökord, hur sökordnen valdes och kombinerades, hur ni försökt försäkra er om att ni valt bra sökord som gett er de träffar som ni har varit ute efter osv. Er argumentation behöver stödjas med vetenskaplig litteratur i så hög grad som möjligt (annars är det ju bara ni som "tycker" någonting). 
• I resultatdiskussionen lyfts viktiga fynd upp. Det innebär inte att uppsatsens resutatet repeteras, utan detta ska ske kortfattat. Inte heller ska nya resultat som inte redan presenterats i resultatdelen tas upp här. I resultatdiskussär det vanligt att visa vilken litteratur som bekräftar uppsatsens resultat och om det finns studier som kommit fram till andra resultat. I diskussionen kan tolkningar av resultatet ske. Både av vad som kan vara anledningen till det specfika resulatet och/eller varför/varför inte uppsatsens resultat följer tidigare forksning på området. Tolkningarna behöver stödjas med vetenskaplig litteratur (dvs. ni behöver på olika sätt visa att tolkningarna är rimliga). Tolkningarna kan i sin tur leda fram till olika kliniska implikationer och/eller behov av ytterligare forskning. 

• Konklusionen är en kort sammanfattning av huvudfynden i resultatet och de tolkningar/slutledningar som gjorts i diskussionen. Nya t.ex. delar av resultatet eller kliniska implikationer som inte tagits upp i resultat eller diskussion bör inte förekomma i en slutsats.    

• Referenshantering sker vanligen enligt APA-systemet. Det finns olika manualer till APA-systemet. Dessa går utmärkt att använda så länge som en manual används konsekvent. 

3.1. Riktlinjer specifikt för litteraturstudier

Litteratursökning

I en litteraturstudie, oavsett inriktning och grad av systematik, skall litteratursökningen vara systematisk uppbyggd och tydligt beskriven så den ger möjlighet till reproducerbarhet. Inklusions- respektive exklusionskriterier (t.ex. studiedesign och tidsfönster för publicering) skall beskrivas liksom de söktermer/fritextord som kommer att användas/har använts. Det finns olika strukturer/modeller för att skapa syften och som kan användas för att tydliggöra de söktermer/fritextord som skall användas under själva litteratursökningen, t.ex. PICO eller SPICE (se t.ex. bibliotektes LiBguide eller SBU:s metodbok). Optimalt för en systematisk litteratursökning är att nå en hög sensitivitet och hög specificitet vilket innebär att fånga alla relevanta referenser och utesluta de icke relevanta.

I projektplanekursen genomförde ni en s.k. ”testsökning”, det ger möjlighet att undersöka om tex. frågeställningen är tillräckligt väldefinierad och det ger dig en bild av omfånget av studier. Skulle tex. omfattningen av studier vara allt för omfattande kan intervallet för de år som fokuseras i sökningen minskas. Det kan vara så att ni ändrat ert syfte något eller valt ett helt nytt syfte. Då kommer ni sannolikt behöva göra nya testsökningar och jobba med er sökstruktur. Även om ni inte gjort detta så kan det vara så att ni fått återkoppling i samband med examinationen av er projektplan, att ni inser att ni inte får de sökresultat som ni önskar, eller av andra anledningar vill ändra er sökning. Kort sagt så kan det finnas anledning för alla som gör en litteraturstdue att inte hasta förbi detta stadium då denna lägger grunden för att få ut bra artiklar och artiklar som faktiskt svarar på syftet.   

I uppsatsen skall ett sökschema för respektive databas finnas som visar hur ni systematiskt gått tillväga vid sökningen. Det är lättast att följa med i ett sökschema om ni lägger upp sökningen i olika block. Det finns dock inget krav på detta, utan det som bedöms är om sökningen är tydlig (se bedömningskriterierna). Ni genomför fortlöpande en relevansbedömning av de studier som ni hittar, resultatet av denna leder fram till de olika urvalen och slutligen till det urval som kommer att kvalitetsgranskas. Kvalitetsgranskningen leder i sin tur fram till de artiklar som slutligen kommer att ingå i er analys. 

Vad gäller kvalitetsgranskningen får ni själva välja instrument för granskning. Vilket instrument som är lämpligt att använda beror helt på vilken typ av syfte ni har, dvs. vilken design era potentiella analysartiklar har. Även här behöver det finnas en tydlug beskrivning av bedömningsinstrumentet och hur bedömningen gått till. 

Analys

Ni får själva bestämma vilken typ av metod som ni ska använda för er analys, men det är viktigt att metoden är förankrad i vetenskaplig- eller metodologisk litteratur. Metoden behöver beskrivas på ett korrekt sätt och ni behöver sedan vara noga med att också följa metoden. Det finns olika tänkbara metoder för litteraturstudier, men där det är vanligt att studenter gör en sammanställning av likheter och skillnader i analysartiklarna och hittar olika kategorier eller teman som för dessa. Både Friberg, Kristensson och Polit och Beck (se sidan med litteratur) tar upp olika sätt och benämnder detta på lite olika sätt. Det är viktigt att inte blanda ihop en sammanställning av resultat (eller integrerad analys) med t.ex. innehållsanalys eller andra metoder där man jobbar med meningsbärande enheter, koder etc. 

3.2. Riktlinjer specifikt för empriska studier

För få lov att göra empriska studier, oavsett metod, krävs att en ansökan till Vårdvetenskapliga etiknämnden gjorts. Till denna ansökan krävs i regel en projektplan som beskiver den tänkta studien, dvs. ni bör redan under projektplanekursen (SJSD24) planerat för en empriskt studie och skrivit er projektplan utifrån detta, eftersom ni annars riskerar att få först skriva en ny projektplan för VEN-ansökan innan ni kan påbörja uppsatsarbetet. Generellt så kräver en empirisk studie mer arbete och tar i många fall mer tid än en litteraturstudie. Men det kan vara befriande att få styra sitt syfte och val av metod och samla in egen emprisk data.  

Kvantitativa metoder

En kvantitativ forskningsmetod syftar till att beskriva, mäta eller förklara strukturerad data som kan kvantifieras i kategorier eller siffror. Generaliserbara resultat eftersöks och information från ett urval används för att dra slutsatser om en större population. 

Kvantitativ data kan samlas in på olika sätt, t ex genom enkäter, observationer eller experiment. På kandidatnivå är enkäter att föredra. Ni kan också granska och analysera redan insamlad data. En viss mängd data krävs för att kunna dra slutsatser med viss sannolikhet. Diskutera urval och datamängd med er handledare. På kandidatnivå finns inget krav på analytisk statistik (t.ex. gruppjämförelser), utan minimikravet är endast beskrivande statistik.

Det optimala antalet enkäter är svårt att fastställa men riktmärket är att åtminstone 60 besvarade enkäter bör eftersträvas. Detta för att det ska bli meningsfullt att hantera materialet statistiskt och ni ska få kunskap om metoden. I de fall det inte finns tillgång till så stort material får ni som studenter diskutera den konkreta situationen med , handledare och bedömande lärare. Vid tveksamhet kontaktas kursens examinator. Tänk på att om möjligt använda en etablerad validerad enkät. En befintlig validerad enkät kan ibland behöva modifieras något så att det passar urval och kontext vilket brukar vara tillåtet om det rör sig om mindre ändringar som intej påverkar innehållet i stort. Om ni modifierar enkäten, tänk på att noga beskriva och motivera i examensarbetet de ändringar i enkäten som är genomförda. Ta alltid reda på om det behövs tillstånd från upphovspersonen innan ni använder eller ändrar i en enkät. Att använda ett egenkonstruerat mätinstrument som ej är testat eller validerat rekommenderas inte. Däremot kan egna enskilda frågor användas (sk. single item-frågor). Data kan också erhållas från olika typer av register, t.ex. kvalitetsregister, eller att det kan finnas färdiginsamlat material på de olika verksamheterna eller att någon forskare har material som ni kan arbeta med.  

Kvalitativa metoder

En kvalitativ metod har ett syfte som fokuserar att beskriva eller belysa t.ex. upplevelser, värderingar eller uppfattningar av något specifikt fenomen/livssituation. Utgångspunkten är individers individuella upplevelser, värderingar alternativt uppfattningar av det specifika fenomen/livssituation som skall beskriva/belysas.

Datainsamling vid kvalitativa studier är vanligen intervjuer men även observationer kan resultera i kvalitativ data liksom skriven text i form av t.ex. dagböcker och bloggar. Intervjuer kan genomföras individuellt, med par (om t.ex. föräldrar eller sammanboende) alternativt i fokusgrupper. Valet av intervjumetod beror på frågeställning och skall beskrivas och motiveras i uppsatsen.

Använder ni er av intervju som datainsamlingsmetod kan ni med fördel genomföra en eller flera pilotintervjuer för att testa er intervjuguide och intervjuteknik samt få erfarenhet av en intervju-situation/relation. Skriv ut intervjun/intervjuerna och sänd till er handledare. Planera i god tid ett handledningstillfälle efter pilotintervjun och diskutera denna/dessa intervjuer med er handledare innan ni går vidare med de faktiska intervjuerna. Om en pilotintervju skall ingå i analysen, fordras det att den är av tillräckligt god kvalitet vilket får avgöras av er handledare i samråd med er.

Antal intervjuer som skall ingå i en kvalitativ studie beror på t.ex. intervjutyp och analysmetod. På kandidatnivå är syftet att få en kunskap och förståelse för metoden snarare än att resultatet ska hålla hög trovärdighet. Därför behövs generellt sätt färre/kortare intervjuer än vid t.ex. en magisteruppsats eller på forskarnivå. Generellt kan sägas att vid individuella intervjuer är riktmärket ca 6-8 intervjuer men antalet avgörs av intervjuernas kvalitet, dvs., hur mycket av innehållet svarar mot syftet och innehåller beskrivningar som möjliggör en djupare analys.  Är Innehållet i intervjuerna av sämre kvalitet behöver antalet vanligtvis ökas. Genomförs fokusgrupper är riktmärket åtminstone 3 fokusgrupper med ca 6-10 personer i varje. I de fall svårigheter uppstår att nå det antal intervjuer som rekommenderas, alternativt att intervjuernas innehåll är bristfälligt, skall ni diskutera med er handledare och bedömande lärare som vid behov får diskutera med kursen examinator.

Redan i projektplanen bör ni ha valt den kvalitativ metod och referens. Detta för att det generellt kärvs att ni i god tid läser in er på analysmetoden och vad den innebär. Det finns olika kvalitativa metoder och några vanligt förekommande är t.ex. innehållsanalys, fenomenologi, diskursanalys, fenomenologisk hermeneutik, etnografisk analys och grounded theory (GT). Valet av analysmetod beror på frågeställning och/eller teoretisk ram, och skall beskrivas och motiveras i färdig uppsats. 

4. Opponentskap och Respondentskap

 Lärandemål

• Kritiskt och systematiskt granska och diskutera ett annat examensarbete inom omvårdnad
• Argumentera grundat för val och konsekvenser i eget examensarbete
• Värdera styrkor och svagheter i andras studier
  
  

Litteratur

Kristensson, J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.

Olsen, D. (2003). Ethical considerations in international nursing research: a report from the international centre for nursing ethics. 10, 122-137.

Polit. DF., & Beck, C T. (senaste upplaga). Essentials of Nursing Reaearch Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippinncott Williams & Wilkins.

Schrems, B. (2013). Mind the gaps in ethical regulations of nursing research. Nursing Ethics 20, 336-347.

Wiklund Gustin, L & Bergbom, I. (Red). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Föreläsning

• Opponent- och respondentskap med Jimmie Kristensson, universitetslektor.
  
  

• Läs in dig på litteraturen ovan och delta aktivt vid seminarium.
• Tillsammans med medförfattare ”försvara” egen kandidatuppsats samt opponera på en annan kandidatuppsats
• Delta aktivt vid ytterligare två examinationsseminarier förutom ditt eget examinationstillfälle.

Läraktivitet i grupp
Efter cirka halva kurstiden erbjuds ni ett arbetsseminarium.

5. Arbetsseminarier

Er examinator medverkar vid seminariet och ni har då möjlighet att få ert arbete granskat och diskuterat.  Arbetsseminariet fokuserar framför allt på metod- och resultatavsnitt. Och under seminariet tränas ni i såväl opponent- som respondentskap. Vid seminariet bör två till tre uppsatser vara uppe för diskussion. De har granskats av deltagarna före seminariet. Examinatorn ger kommentarer utifrån de bedömningskriterier som finns och ger också återkoppling på respondent och opponentskap. Er handledare medverkar vid seminariet om det finns möjlighet.  Inför arbetsseminariet ska ni skicka ert material till gruppdeltagarna via e-post senast tre dagar före seminariet. Forum med tider för arbetsseminarier finns på kurshemsidan. Läs mer om opponent och respondentskap under examination.

6. Examination

Uppsatsen och respondent/opponentskap examineras samtidigt vid ett seminarium. Examinatorn har läst och bedömt arbetet innan seminariet och är den som leder examinationen. I samband med examinationen ska ni visa att ni, utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt, kan försvara och diskutera ert arbete. Ni ska också visa att ni kan diskutera och granska någon annans arbete. Den här typen av diskussion ingår alltid i bedömningen av en uppsats. Den som granskas kallas för respondent och den som granskar för opponent. Läs sidorna 46-47 i Kristenssons bok för mer information om hur en uppsatsexamination kan gå till. I korta drag har examinationen följande struktur:

• Examinatorn inleder med övergripande information. Det tar ungefär fem minuter.
• Först går ordet över till respondenterna som då har möjlighet att mycket kortfattat förtydliga eller korrigera eventuella småfel. Det tar också ungefär fem minuter.
• Därefter går ordet till opponenterna som under cirka fem minuter sammanfattar respondentens arbete. Sammanfattningen avslutas med att opponenterna frågar respondenten om de uppfattat arbetet korrekt.
• Därefter startar opponenterna själva oppositionen som utgör merparten av seminariet (ca 25 minuter). Oppositionen ska vara ett vetenskapligt samtal mellan opponent och respondent. Det är opponenten som styr samtalet och det ska vara baserat på en kritisk granskning av arbetet utifrån forskningsprocessens olika steg. Det handlar alltså om att diskutera bland annat: 

a)     syfte/frågeställning/forskningsproblem/problemformulering

b)     bakgrundens relevans

c)     anknytning till teori

d)     metod

e)     adekvata källor

f)       analys av material

g)     resultat R/T frågeställning

h)     tolkningar R/T resultat

i)       slutsatser R/T resultat

j)       Helhetsintryck: Är uppsatsen välskriven? Finns det en röd tråd?

• Oppositionen ska vara baserad på en kritisk granskning men samtalet ska hållas i en angenäm andra och med en trevlig ton. Tänk på att det är respondenten som har huvudrollen och oppositionen ger möjlighet till diskussion, förtydliganden och förklaringar.

• När oppositionen är avslutad så lämnar examinatorn ordet till eventuella åhörare som får möjlighet att ställa frågor. Därefter ger examinatorn sina synpunkter muntligt och skriftligt.

• Examinatorn noterar vilka studenter som närvarar vid seminariet för att sedan boka av dem i anmälningslistan.

7. Bedömning och publicering av uppsatsen

Betygsskalan omfattar Underkänd och Godkänd. Du hittar bedömningskriterier för examensarbete samt för opponent/respondentskap på kursens hemsida. Observera att det är olika bedömningskriterier för litteraturstudier och empiriska studier (separata dokument). Alla angivna kriterier ska vara godkända för att du ska bli godkänd. Examinatorn skriver kommentar om vad som behöver kompletteras/åtgärdas för att uppnå betyget godkänd. Uppsatsen är underkänd till alla kriterier är godkända. Efter examination har du 10 arbetsdagar på dig att komplettera. Därefter noteras betyget.  För att bli godkänd ska du ha uppnått:

• Godkänd kandidatuppsats
• Godkänt respondentskap
• Godkänt opponentskap
• Deltagit i två extra examinationsseminarier
• Deltagit i samverkansdag
• Ett (1) exemplar av godkänd kandidatuppsats i pappersformat ska ha lämnas in för arkivering till utbildningsadministratör Anna Olofsson Franzoia inför Ladok-registrering.
• Godkänd uppsats ska vara uppladdad på Uppsatsforum på kurshemsidan i moodle.

8. Publicera i Uppsatsforum och i LUP

För att publicera uppsatsen gör du så här:

1. Kontrollera ii kursens Bokningslista att uppsatsen är godkänd. Du har möjlighet att själv kontrollera noteringen av dina betyg genom att klicka på ditt eget namn i Bokningslistan.
2. Ladda upp den godkända uppsatsen (Pdf-format) i Uppsatsforum på kurshemsidan. Ange samtliga författares namn samt HK-20 Kontrollera att den uppladdade filen går att öppna! Då Moodle har uppdaterats behöver ni trycka på "avancerat" för att ni ska komma åt "fältet" där ni kan ladda upp dokumentet. 
3. Lunds universitet har beslutat att alla uppsatser/artiklar ska läggas in i Lund University Publications (LUP). Det är ditt ansvar att uppsatsen publiceras i LUP. Uppladdning i LUP: Var god se ”Lathund” på kurshemsidan och följ instruktionerna. Observera: Uppsatsen ska laddas upp i LUP i fulltext. Undantag: Om du avser att publicera din uppsats i en tidskrift eller om uppsatsen är ett beställningsarbete, kan du välja, i samråd med handledaren, att endast registrera uppsatsen med dess abstract och keywords. Skriv i Message om uppsatsen inte ska visas i fulltext.
   
   

9. Akademisk hederlighet

10. Bokningslistan

11. Urkund