Kursbok

1. SJSG11 Människan: biologi och hälsa, 19 hp

Foto på en illustration i Andreas Vesalius De humani corporis fabrica libri septem (1543).
                     

Ansvarig för kursen
Annelie Augustinsson

Examinator för kursen
Rebecca Gagnemo Persson

2. Introduktion

Välkommen till kursen SJSG11 Människan: biologi och hälsa, 19 hp.

Denna kurs handlar om människan sedd som både biologi och hälsa.  Vi kommer att inrikta oss på hur den friska kroppen fungerar och på vad som kan anses vara normalt i termer av hälsa. Ett vårdvetenskapligt perspektiv på människan innebär att vi ser människan som en enhet av kropp, själ och ande och därmed mer än en biologisk varelse. Vi utgår också från människans upplevelse av sig själv som frisk kontra sjuk som bärare av hälsa eller ohälsa. Även om man inom stora delar av sjukvården skiljer mellan den biologiska kroppen och det patienten upplever kan jag som människa inte skilja mellan självet i form av mina känslor, upplevelser och symtom på ohälsa, och tecknen på sjukdom från min biologiska kropp. Båda dimensionerna finns alltid med, men är mer eller mindre framträdande. Relationen mellan patientens objektiva tecken på ohälsa och upplevda symtom samt hur dessa uttrycks är komplicerad. För att se när något avviker krävs att du vet hur den friska kroppen fungerar.

Trots att vi inte vet så mycket om kopplingen mellan patientens upplevda symtom och de tecken på sjukdom som vi kan observera och mäta, utgår sjukvården från att patientens symtom speglar underliggande sjukdomsprocesser. Dessa kan översättas till biologiska mått, vilka sedan kan ligga till grund för diagnostisering av patientens sjukdomstillstånd. Men, dessa samband är ofta inte klarlagda. Den här kursen utgör en nödvändig grund för att du genom omvårdnadsprocessens olika steg ska kunna värdera avvikelser från hälsa hos olika personer och diagnostisera omvårdnad. De flesta bedömningar du kommer att göra om en persons hälsa och ohälsa bottnar i dina kunskaper om den friska kroppens anatomi och fysiologi. Genom att veta hur cellen är uppbyggd och fungerar förstår du också hur olika läkemedel är utvecklade för att verka på olika celler i kroppen.

En viktig uppgift som sjuksköterska är att möta patienters behov av lärande i samband med sjukdom och ohälsa. Många pedagogiska samtal handlar om hur kroppen påverkas av olika sjukdomar, behandlingar och mediciner. I den pedagogiska funktionen ingår att på ett begripligt sätt förklara hur kroppen fungerar i friskt tillstånd och sätta det i relation till patientens situation. De kurser som kommer efter denna i programmet kommer på ett eller annat sätt återkoppla till innehållet i denna kurs. Låt dig därför utmanas av att lära och förstå hur människan fungerar utifrån sin biologi och hälsa.

3. Anatomi

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Föreläsningar
  

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Föreläsningar

Det medicinska språket av Anita Ziegler samt anatomin som ingår i alla kursens föreläsningar 

3 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av de provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi, patofysiologi och mikrobiologi, 7,5 hp, Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi, 5,5 hp och Vitala parametrar, 1,5 hp.

För godkänt i dessa provmoment krävs systematik samt korrekta medicinska termer och begrepp.

4. Celler och vävnader samt allmän patologi

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för cellens uppbyggnad och förklara de egenskaper hos cellens strukturer som har betydelse för cellens integritet och funktioner
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsningar

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 1, s. 97-101 i kapitel 4, s. 260-262 i kapitel 9, s. 364-365 i kapitel 14, s. 371-374 i kapitel 15 samt Appendix (sist i boken).

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Föreläsningar

Celler och vävnader samt Allmän patologi av Annelie Augustinsson

Genetik av Ulf Kristoffersson

3 Läraktivitet enskilt

Läs de sidor och kapitel som angetts ovan i boken Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal.

4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi, patofysiologi och mikrobiologi, 7,5 hp och genomförs som en skriftlig salstentamen.

För godkänt på individuell salstentamen gäller 70 % rätt

5. Mikrobiologi och hygien

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för cellens uppbyggnad och förklara de egenskaper hos cellens strukturer som har betydelse för cellens integritet och funktioner
• Kunna redogöra för vanligt förekommande mikroorganismer samt hur de sprids och påverkar hälsa och ohälsa, inklusive nosokomiala infektioner
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Föreläsningar
• Obligatoriskt basgruppsarbete
  

2 Förberedelser

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 9.

Ericson, E. & Ericson, T. (senaste upplagan). Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi, vårdhygien. Stockholm: Liber. Kapitel 2, 3, 5, 7och 14.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Suchomel, M., Kundi, M., Pittet, D., Weinlich, M. & Rotter, M.L. Testing of the World Health Organization recommended formulations in their application as hygienic hand rubs and proposals for increased efficacy. Am J Infect Control 40 (2012) 328-3.

Föreläsningar

Allmän mikrobiologi samt Infektioner av Annelie Augustinsson

3 Obligatorisk läraktivitet i grupp

• Arbeta kollaborativt i basgruppen i samband med framställningen av ert presentationsmaterial (se nedan). Varje basgrupp delar in sig i två undergrupper, där vardera ”undergrupp” tar hand om ett av de tilldelade smittämnena/patientfallen (se i dokumentet Gruppindelning).

• Varje ”undergrupp” producerar en PowerPoint-presentation (eller liknande) om tilldelat smittämne/patientfall. Var noga med att arbeta utifrån de frågor som tillhör ert smittämne/patientfall, och utgå gärna från dessa frågor i er presentation.

• För att bli godkänd SKA kurslitteratur samt relevanta länkar till Vårdhygien Skåne och Vårdhandboken (se länkar under temat Mikrobiologi och hygien) användas. Dessutom SKA artikeln Testing of the World Health Organization recommended formulations in their application as hygienic hand rubs and proposals for increased efficacy av Suchomel läsas och kommenteras (hur relevant är den kopplat till ert patientfall?) under själva presentationen (se nedan). Referenslista enligt APA ska finnas med, gärna på sista bilden i presentationen.

• Ladda upp er presentation som en åhörarkopia i anvisat forum på Moodle senast datum och tid för deadline.

• Läs därefter samtliga åhörarkopior (fem stycken) som ska examineras vid samma datum och tid som ert eget arbete.

• Genomför presentationen av ert tilldelade område under max 15 minuter. Observera att examinator kommer att tilldela vem som presenterar vad av arbetet vid examinationstillfället. Under efterföljande frågestund (10 minuter) måste alla grupper i auditoriet vara aktiva och ställa frågor, och samtliga gruppmedlemmar ska hjälpas åt att besvara dessa frågor. Varje gruppmedlem ska besvara minst en fråga för att bli godkänd. Således krävs det att samtliga gruppmedlemar är pålästa och förberedda på hela gruppens arbete. Examinerande lärare kommer också att ställa frågor samt ge feedback.

• Det är den enskilde studentens insats som bedöms i samband med genomförandet av presentationen och vid den efterföljande frågestunden.

• Samtliga ovanstående punkter ska vara uppfyllda för att du som student ska uppnå betyget godkänd.

4 Examination och bedömningskriterier

Detta tema examineras via två provmoment. Dels det provmoment som i kursplanen benämns Mikrobiologi och hygien, 1,5 hp, och genomförs som en muntlig gruppaktivitet, och dels som en skriftlig salstentamen (Anatomi, normalfysiologi, patofysiologi och mikrobiologi, 7,5 hp).

För godkänt av genomförd muntlig presentation krävs att samtliga punkter i läraktiviteten är avhandlade på ett tydligt sätt, att gruppen håller avsatt tid, att frågor från auditoriet besvaras strukturerat och att alla i gruppen deltar aktivt i genomförandet (se ovan).

För godkänt krävs systematik samt korrekta medicinska termer och begrepp.

För godkänt på individuell salstentamen gäller 70 % rätt.

Ett omexaminationstillfälle kommer att ges. Vid detta tillfälle ställer examinerande lärare frågor gällande samtliga smittämne/patientfall, som du som student ska svara på. Fokus kommer att ligga på smittvägar och hur smittspridning kan undvikas, behandlingar och profylax samt basal hygien och specifika hygienaspekter.

Dina svar kommer att bedömas enligt följande:

0 = Beskrivningen uteblir eller är i största delarna inkorrekt
1 = Beskrivningen är inte heltäckande och/eller till stora delar inkorrekt
2 = Beskrivningen är i stora delar heltäckande och korrekt
3 = Beskrivningen är uttömmande och helt korrekt

För godkänt på muntlig individuell omexamination i grupp gäller 70 % rätt.

6. Nervsystemet och smärta (samt sinnesorganen, huden och temperaturregleringen)

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
• Kunna beskriva grundläggande smärtfysiologiska processer
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt 
• Kunna förklara normala variationer och avvikelser i kroppstemperatur, puls, andning och blodtryck och relatera dessa till olika åldrar i livscykeln

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsningar

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 2, 4, 8 och 14.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (Red.). (senaste upplagan). Om smärta: Ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Föreläsningar

Nervsystemet (inklusive sinnesorganen och smärtfysiologi) av Michael Miller

Kapitlet/sidorna om huden och temperaturregleringen läser du själv.

3 Läraktiviteter enskilt och i basgrupp

Enskilt

Utgå från kapitel 2, 4, 8 (och 14) i boken Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal och gör en mind-map över nervsystemet (inkluderat sinnesorganen, huden och temperaturregleringen). Utgå från begrepp, funktioner och frågor/oklarheter som du vill ha svar på.

Tänk dig även att du slår dig med en hammare på tummen eller att du av misstag sätter handen på en varm spisplatta. Förklara utifrån den så kallade gate-control theory (grindteorin på svenska) och kroppens smärtfysiologi vad som händer i kroppen och varför. 

Du kan arbeta med följande frågor när det gäller temperaturregleringen (kapitel 8 i Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal):

• Beskriv hypothalamus roll i temperaturregleringen.
• Vilken roll spelar huden i temperaturregleringen?
• Förklara termerna radiation, konduktion, konvektion och evaporation.
• Vad är hypotermi?
• Vad är hypertermi, överhettning och feber?

 
I basgrupp

Jämför era respektive mind-maps om nervsystemet (inkluderat sinnesorganen, huden och temperaturregleringen) avseende val och förklaringar till viktiga begrepp och funktioner samt diskutera era förklaringar angående the gate-control theory (grindteorin) och kroppens smärtfysiologi.

4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi, patofysiologi och mikrobiologi, 7,5 hp och genomförs som en salstentamen.

För godkänt på individuell salstentamen gäller 70 % rätt.

7. Det endokrina systemet

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsningar

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 5 och 14.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Föreläsningar

Endokrina systemet av Anita Ziegler.

3 Läraktivitet enskilt och i basgrupp

Enskilt

Utgå från kapitel 5 (och 14) i boken Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal och gör en mind-map över det endokrina systemet. Utgå från begrepp, funktioner och frågor/oklarheter som du vill ha svar på.

I basgrupp

Jämför era respektive mind-maps om det endokrina systemet avseende val och förklaringar till viktiga begrepp och funktioner. Diskutera möjliga lösningar på de frågor/oklarheter som ni har identifierat.

4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi, patofysiologi och mikrobiologi, 7,5 hp och genomförs som en salstentamen.

För godkänt på individuell salstentamen gäller 70 % rätt.

8. Det muskuloskeletala systemet (rörelseapparaten)

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsning

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 3 och 14.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Föreläsningar

Skelettsystemet och Muskelsystemet av Anna Nordström

3 Läraktivitet enskilt och i basgrupp

Enskilt

Utgå från kapitel 3 (och 14) i boken Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal och gör en mind-map över muskelsystemet och gör en annan mind-map över skelettsystemet.

I basgrupp

Jämför era respektive mind-maps om båda systemen avseende val och förklaringar till viktiga begrepp och funktioner. Diskutera möjliga lösningar på de frågor/oklarheter som ni har identifierat.

4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi, patofysiologi och mikrobiologi, 7,5 hp och genomförs som en skriftlig salstentamen.

För godkänt på individuell salstentamen gäller 70 % rätt.

9. Cirkulationssystemet

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt
• Kunna förklara normala variationer och avvikelser i kroppstemperatur, puls, andning och blodtryck och relatera dessa till olika åldrar i livscykeln

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsningar

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 7 och 14.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Föreläsningar

Cirkulationssystemet av Anita Ziegler.


3 Läraktiviteter enskilt och i basgrupp

Enskilt

Utgå från kapitel 7 (och 14) i boken Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal och gör en mind-map över det kardiovaskulära systemet.

I basgrupp

Jämför era respektive mind-maps om det kardiovaskulära systemet avseende val och förklaringar till viktiga begrepp och funktioner. Diskutera möjliga lösningar på de frågor/oklarheter som ni har identifierat.

I samband med provmomentet Vitala parametrar ska ni kunna förklara normala variationer och avvikelser i kroppstemperatur, puls, andning och blodtryck och relatera dessa till olika åldrar i livscykeln. Där kommer ni bland annat att berätta för varandra om hur man tar puls och blodtryck korrekt och hanterar olika variationer, vilket gör att det ingår att identifiera vilka faktorer som påverkar cirkulationen och därmed bör beaktas vid blodtryckskontroll.

4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi, 5,5 hp och genomförs som en salstentamen.

För godkänt av individuell salstentamen gäller 70 % rätt.

10. Respirationssystemet

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt
• Kunna förklara normala variationer och avvikelser i kroppstemperatur, puls, andning och blodtryck och relatera dessa till olika åldrar i livscykeln

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsningar

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 6 och 14.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Föreläsningar

Respirationssystemet av Anita Ziegler.


3 Läraktiviteter enskilt och i basgrupp

Enskilt

Utgå från kapitel 6 (och 14) i boken Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal och gör en mind-map över andningssystemet, där du delar upp respirationsprocessen och ventilationsprocessen.

I basgrupp

Jämför era respektive mind-maps om andningssystemet avseende val och förklaringar till viktiga begrepp och funktioner. Diskutera möjliga lösningar på de frågor/oklarheter som ni har identifierat.

I samband med provmomentet Vitala parametrar ska ni kunna förklara normala variationer och avvikelser i kroppstemperatur, puls, andning och blodtryck och relatera dessa till olika åldrar i livscykeln. Där kommer ni bland annat att berätta för varandra om hur man mäter andningsfrekvens korrekt och hanterar olika variationer, vilket gör att det ingår att identifiera vilka faktorer som påverkar andningen och därmed bör beaktas vid olika kontroller.

4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi, 5,5 hp och genomförs som en salstentamen.

För godkänt av individuell salstentamen gäller 70 % rätt.

11. Blod- och koagulationssystemet, lymfoida organ och immunsystemet

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
• Kunna förklara immunsystemets betydelse för mäniskans hälsa
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsningar

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 7 och 9.

Ericson, E. & Ericson, T. (senaste upplagan). Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi, vårdhygien. Kapitel 4.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.


Föreläsningar

Blod- och koagulationssystemet och Immunsystemet av Annelie Augustinsson

3 Läraktiviteter enskilt och i basgrupp

Enskilt

Utgå från kapitel 7 och 9 i boken Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal och gör mind-maps över blodet, lymfsystemet och immunsystemet.

I basgrupp

Arbeta gärna i grupper med följande frågor för att förstå immunförsvaret bättre:

• Du har fått ett sår på handryggen där det kommit in smuts. Förklara vad som händer i immunsystemet, varför och hur kroppen reagerar på detta.
• Du har fått en infektion av Calicivirus, i dagligt tal kallat vinterkräksjukan. Förklara vad som händer i immunsystemet, varför och hur kroppen reagerar på detta.

Jämför era respektive mind-maps avseende val och förklaringar till viktiga begrepp och funktioner samt förklaringar kring immunsystemets betydelse för människans hälsa. Diskutera möjliga lösningar på de frågor/oklarheter som ni har identifierat.


4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi, 5,5 hp och genomförs som en salstentamen.

För godkänt av individuell salstentamen gäller 70 % rätt.

12. Matspjälkningssystemet

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsningar

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 10, 14 och 15.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.


Föreläsningar

Matspjälkningssystemet av Anita Ziegler.

 

3 Läraktiviteter enskilt och i basgrupp

Enskilt

Matspjälkningssystemet

Du ska nu göra ett antal övningar där du följer födans väg genom matspjälkningskanalen.

• Ät något med proteiner i: Gör en karta för dig själv över en skinkbits väg från munhålan till blodet. Vad händer i munhålan, i magsäcken och i tunntarmen? Vilka enzymer och hormoner insöndras (var och när)? Vilka näringsämnen absorberas från skinkbiten? Var sker absorptionen och var kommer dessa ämnen att hamna? Vilken betydelse kommer de att ha?
• Ät något med mycket kolhydrater i: Gör en karta för dig själv över en brödbits väg från munhålan till blodet. Vad händer i munhålan, i magsäcken och i tunntarmen? Vilka enzymer och hormoner insöndras (var och när)? Vilka näringsämnen absorberas från brödbiten? Var sker absorptionen och var kommer dessa ämnen att hamna? Vilken betydelse kommer de att ha?
• Ät något som innehåller fett: Gör en karta för dig själv över en smörklicks väg från munhålan till blodet. Vad händer i munhålan, i magsäcken och i tunntarmen? Vilka enzymer och hormoner insöndras (var och när)? Vilka näringsämnen absorberas från smörklicken? Var sker absorptionen och var kommer dessa ämnen att hamna? Vilken betydelse kommer de att ha?

Defekationsprocessen

Utgå från din egen defekationsprocess och iaktta under fem dygn hur den fungerar. När har du avföring? Hur är mängd, färg, form och konsistens? Ändrar sig dessa förutsättningar under de fem dygnen? Kan dessa förändringar bero på val av föda? Kan förändringarna bero på aktuellt vätskeintag? Kan förändringarna bero på stress, andra miljöfaktorer eller annat? Ställ dessa förändringar i relation till det du läst i kurslitteraturen.

Intervjua någon äldre person som du kan prata med lite ”personligt”, t ex morföräldrar eller farföräldrar, om hur deras ”mage” fungerar utifrån defektionsprocessen, hur de tänker kring det och vad de anser vara normalt. Jämför det med din egen defekationsprocess och formulera slutsatser kring detta.

I basgrupp

Matspjälkningssystemet

Jämför era respektive kartor avseende val och förklaringar till viktiga begrepp och funktioner. Diskutera möjliga lösningar på de frågor/oklarheter som ni har identifierat.

Defekationsprocessen

Utifrån litteraturen, egna erfarenheter samt de intervjuer du har gjort sammanfattas i gruppen vad som kan anses vara normalt och vilka förutsättningar som krävs för att det ska vara så.

4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi, 5,5 hp och genomförs som en salstentamen.

För godkänt av individuell salstentamen gäller 70 % rätt.

13. Njursystemet och urinvägar samt vätske- och syra-basbalansen

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
• Kunna identifiera faktorer som påverkar vätske-, elektrolyt-, och syra-basbalans i relation till funktion, fördelning och förflyttning av vätska och elektrolyter i kroppen
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsningar

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 11, 12 och 14.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.


Föreläsningar

Njursystemet och urinvägarna samt Vätske- och syra-basbalansen av Anita Ziegler.


3 Läraktiviteter enskilt och i basgrupp

Enskilt

Miktionsprocessen

Utgå från din egen miktionsprocess och iaktta under fem dygn (inklusive helg) hur den fungerar. När och hur ofta kissar du? Hur ser färg och koncentration ut? Ändrar sig dessa förutsättningar under de fem dygnen? Kan dessa förändringar bero på val av föda och dryck? Kan förändringarna bero på aktuellt vätskeintag? Kan förändringarna bero på stress, andra miljöfaktorer eller annat? Ställ dessa förändringar i relation till det du läst i kurslitteraturen.

Intervjua någon äldre person som du kan prata med lite ”personligt”, t ex morföräldrar eller farföräldrar, om hur deras miktionsprocess fungerar, hur de tänker kring det och vad de anser vara normalt. Jämför det med din egen miktionsprocess och formulera slutsatser kring detta.

Känner du någon i din omgivning som har barn som är 2-5 år? Prata med föräldrarna hur de har jobbat med att lära barnet att gå på toaletten och hur de gör i vardagen för att undvika att barnet kissar i byxorna. Du kommer märka att föräldrar påminner sina barn om att kissa med jämna mellanrum. Varför gör de det? Hur hänger det ihop med barnets miktionsprocess?

Det finns en mängd faktorer som kan inverka negativt på miktionen och diuresen. Kan du identifiera vilka dessa faktorer är? Lista dem schematiskt ihop med en förklaring till varför dessa faktorer ger en negativ inverkan på miktionen och diuresen.  Vilka av dessa faktorer har du själv varit påverkad av under de fem dagar du gjorde din självvärdering ovan och i vilka sammanhang? Hur förstår du denna påverkan?


I basgrupp

Miktionsprocessen
Utifrån litteraturen, dina egna erfarenheter samt de intervjuer du har gjort sammanfattas i gruppen vad som kan anses vara normalt och vilka förutsättningar som krävs för att det ska vara så.

Vätske-, elektrolyt- och syra-basbalansen

Ålder: På vilket sätt påverkar en persons ålder vätskebalans och syra-basbalans? Vad är ”normalbehov” för vätskeintag i olika åldrar samt utifrån kön och kroppskonstitution.

Temperatur: Hur påverkas ”normalbehov” för vätskeintag i olika åldrar av temperaturskillnader?

Livsstil: Lista livsstilsfaktorer som påverkar ”normalbehov” för vätskeintag i olika åldrar samt förklara varför påverkan sker.

Sjukdomar: När du drabbas av en magsjuka kan pH-balansen påverkas i kroppen. Hur sker påverkan? Varför? Hur kan kroppen kompensera för en rubbning?

Vad kan anses vara normalbehov av vätska och elektrolyter samt vilka förutsättningar som krävs för att det ska vara så?  Sammanfatta vad som räknas som normalt pH och hur man behåller en normal syra-basbalans. Diskutera möjliga lösningar på de frågor/oklarheter som ni har identifierat.

4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi, 5,5 hp och genomförs som en salstentamen.

För godkänt av individuell salstentamen gäller 70 % rätt.

14. Reproduktionssystemen

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsning

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 13.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Föreläsning

Reproduktionssystemen av Anita Ziegler.


3 Läraktiviteter enskilt och i basgrupp

Enskilt

Utgå från kapitel 13 i boken Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonaloch gör en mind-map över det manliga fortplantningssystemet och en mind-map över det kvinnliga fortplantningssystemet.

I basgrupp

Jämför era respektive mind-maps om fortplantningssystemen avseende val och förklaringar till viktiga begrepp och funktioner. Diskutera möjliga lösningar på de frågor/oklarheter som ni har identifierat.


4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi (5,5 hp) och genomförs som individuella salstentamina och som en gruppaktivitet.

För godkänt av individuell salstentamen gäller 70 % rätt.

15. Vitala parametrar

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för den mikroskopiska samt den makroskopiska anatomin
• Kunna redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt
• Kunna förklara normala variationer och avvikelser i kroppstemperatur, puls, andning och blodtryck och relatera dessa till olika åldrar i livscykeln.

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Föreläsningar
• Obligatoriskt basgruppsarbete

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

Christensen, R. (senaste upplagan). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Pearson. Kapitel 4, 5, 6, 7, 8 och 14.

Edberg, A.-K. & Wijk, H. (senaste upplagan). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur.

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Föreläsningar

Cirkulationssystemet och respirationssystemet av Anita Ziegler.

Kapitlet/sidorna om temperaturregleringen läser du själv


3 Obligatorisk läraktivitet i grupp

Bygger på tidigare aktiviteter i kursen.

• Arbeta kollaborativt i basgruppen i samband med framställningen av ert presentationsmaterial (se nedan). Varje basgrupp delar in sig i två undergrupper, där vardera ”undergrupp” tar hand om ett av de tilldelade områdena (se i dokumentet Gruppindelning).
• Varje ”undergrupp” producerar en PowerPoint-presentation.
• Ladda upp er presentation i anvisat forum på Moodle senast datum och tid för deadline.
• Läs därefter samtliga åhörarkopior (tre stycken) som ska examineras vid samma datum och tid som ert eget arbete samt konstruera frågor baserade på de övriga gruppernas uppladdade arbeten. Dessa frågor ska lämnas (skriftligt) till examinerande lärare vid seminariet.
• Genomför presentationen av ert tilldelade område under max 15 minuter. Under efterföljande frågestund (10 minuter) ska samtliga gruppmedlemmar kunna besvara samtliga frågor från auditoriet. Varje gruppmedlem ska besvara minst en fråga. Således krävs det att samtliga gruppmedlemar är pålästa och förberedda på hela gruppens arbete.
• Det är den enskilde studentens insats som bedöms i samband med genomförandet av presentationen och vid den efterföljande frågestunden.
• Samtliga ovanstående punkter ska vara uppfyllda för att du som student ska uppnå betyget godkänd

4 Examinationer och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Vitala parametrar,1,5 hp och genomförs som en gruppaktivitet.

För godkänt av genomförd lärandesituation krävs att samtliga punkter i läraktiviteten är avhandlade på ett tydligt sätt, att gruppen håller avsatt tid, att frågor från auditoriet besvaras strukturerat och att alla i gruppen deltar aktivt i genomförandet.

Ett omexaminationstillfälle kommer att ges. Vid detta tillfälle ställer examinator frågor gällande samtliga vitala parametrar, som du som student ska svara på.

Dina svar kommer att bedömas enligt följande:

0 = Beskrivningen uteblir eller är i största delarna inkorrekt
1 = Beskrivningen är inte heltäckande och/eller till stora delar inkorrekt
2 = Beskrivningen är i stora delar heltäckande och korrekt
3 = Beskrivningen är uttömmande och helt korrekt

För godkänt krävs systematik samt korrekta medicinska termer och begrepp. För godkänt på muntlig individuell omexamination i grupp gäller 70% rätt.

16. Farmakologi

1 Övergripande beskrivning av läraktivitet

Lärandemål

• Kunna redogöra för allmänfarmakologiska begrepp gällande dynamik, kinetik, interaktioner, biverkningar och sambandet dem emellan samt beskriva effektvariationer vid läkemedelsbehandling
• Kunna beskriva olika administrationsvägar och beredningsformer för läkemedel
• Kunna använda medicinska termer och begrepp på ett relevant sätt
• Kunna använda FASS och kunna förklara de lagar och författningar som styr sjuksköterskans arbete för en säker läkemdelshantering

Läraktiviteter

• Individuella litteraturstudier
• Basgruppsarbete
• Föreläsningar

2 Litteraturstudier och föreläsningar

Litteraturstudier

FASS (senaste upplagan). Stockholm: Läkemedelsinformation LINFO. www.fass.se

Lundh, B. (senaste upplagan). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp, definitioner, termer. Lund: Studentlitteratur.

Läkemedelsboken 2014. Läkemedelsverket. http://www.lakemedelsboken.se

Läkemedelsverket. https://lakemedelsverket.se/

Norlén, P. & Lindström, E. (senaste upplagan). Farmakologi. Stockholm: Liber. Kapitel 1-2 samt kapitel 15.

SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso-
och sjukvården. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2000-1

Föreläsningar

Introduktion till allmän farmakologi, Farmakodynamik, Farmakokinetik samt Biverkningar och interaktioner av Rebecca Gagnemo Persson

FASS och läkemedelsförfattning av Karin Ängeby

3 Läraktiviteter enskilt och i basgrupp

Använd Fass för förskrivare på nätet.

Uppgifter att arbeta med:

Arbeta med nedanstående Fassuppgifter:

 


4 Examination och bedömningskriterier

Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Allmän farmakologi, 3,0 hp och genomförs som en salstentamen.

Författningshandboken eller utskrift därifrån: läkemedelsförfattning,  kan vara tillåtet att använda vid examination. Även miniräknare (ej mobilens kalkylator) kan vara tillåtet att använda. Vilket som är tillåtet att använda kommer att framgå på respektive tentamen. Observera att tentamensvakterna har till uppgift att kontrollera att inga otillbörliga anteckningar förekommer i tillåtet material.

För godkänt av individuell salstentamen gäller 70 % rätt.