• Veckoöversikt mikrobiologi T5

    Kursvecka (fredag-torsdag)

    1.    Grundläggande bakteriologi, grundläggande virologi, Stafylokocker och Streptokocker, Global hälsa, Grundläggande Parasiter (inkl Malaria), Introduktion farmakologi

    2.    Infektionsepidemiologi, Infektionsimmunologi, Antibiotika, Sexuellt överförda infektioner (STI), Urinvägsinfektioner (UVI), Svampinfektioner

    3.    Tarminfektioner (bakterier), Tarminfektioner (virus), Fördjupning Parasit/svamp (laboration)

    4.    Luftvägsbakterier, Luftvägsvirus, vaccin

    5.    CNS-infektioner, Sepsis, Bakteriologilaborationer

    6.    Infektioner under graviditet och tidigt i livet, Bakteriologilaborationer, normalflora, borrelia

    7.    Hepatit, Global hälsa

    8.    Tuberkulos, HIV, Opportunistiska infektioner, Antiviral terapi

    9.    Exotiska patogener


    Kursvecka 1:

    1. Hur är bakterier uppbyggda jämfört med eukaryota celler?
    2. Vad är virus?
    3. Hur orsakar virus sjukdom?
    4. Hur delas bakterier upp och vad fyller sådan uppdelning för funktion?
    5. Hur delas virus upp och vad fyller sådan uppdelning för funktion?
    6. Vilka är de viktigaste sjukdomarna orsakade av stafylokocker respektive streptokocker?
    7. Vilka är de viktigaste virulensfaktorerna hos stafylokocker respektive streptokocker och hur kan dessa kopplas till sjukdom?
    8. What are the global sustainable development goals about and how are they linked to health?
    9. What role does the following play in population health globally: human rights, sexual and reproductive health and rights, inequalities, health systems and policies?
    10. Förstå de grundläggande farmakokinetiska och farmakodynamiska termerna. Hur är sambandet mellan t½, distributionsvolym och clearance? Hur är sambandet mellan dos, läkemedelskoncentration och distributionsvolym? Vad är skillnaden mellan ett läkemedelspotens och effekt?


    Kursvecka 2:

    1. Vilka principer har vi för antimikrobiell terapi?
    2. Vilka verkningsmekanismer har antibiotika?
    3. Hur uppkommer resistens (dvs resistensmekanismer)?
    4. Vad innebär påvisad resistens för behandling?
    5. Vilka är de viktigaste virulensfaktorerna hos bakterier som orsakar UVI, hur kan dessa kopplas till symptom, diagnostik och vilken behandling ges?
    6. Vilka patogener orsakar STI, deras virulensfaktorer, sjukdomsförlopp, diagnostik samt behandling?
    7. Hur orsakar patogena svampar infektion och hur är detta kopplat till deras virulens?
    8. Hur diagnostiserar man svampinfektioner och vilken behandling ges (antimykotiska medel plus biverkningar)?


    Kursvecka 3:

    Tarmpatogener:

    1. Olika agens (aeroba och anaeroba bakterier samt virus) som orsakar diarré.
    2. Bakterier som orsakar akut matförgiftning. Viktigt med den principiella skillnaden mellan akut matförgiftning (toxinorsakad) och gastroenterit (infektion).
    3. De vanligaste protozoerna som orsakar diarré.
    4. Varför mikroberna orsakar de symtom de ger upphov till.
    5. Patogenes bakom diarré (framför allt) och kräkning.
    6. Virulensfaktorer (inkluderande cellväggens uppbyggnad) för de vanligaste patogenerna. Smittvägar mellan individer och spridning inom individen.

    Beträffande parasitologi

    1. Innebörden av begreppen: livscykel, vektor, reservoar, definitiv och intermediär värd.
    2. Geografisk utbredning, smittvägar och patogenetiska förlopp.
    3. Parasitstrategier för att undgå värdförsvar.
    4. Utveckling av immunitet vid parasitinfektioner; ”klinisk immunitet" vid malaria.
    5. Begreppen cystor och ägg.
    6. Principer för diagnostik av parasitinfektioner.


    Kursvecka 4

    Virus

    1. Luftvägarna är en vanlig inkörsport för infektioner, särskilt för virus. Hur kommer det sig? Hur når virus luftvägarna? Hur sprids virus mellan individer?

    2. Vilka virus har luftvägarna som målorgan? Varför blir de kvar där? Vilka är vanligast och vilka orsakar allvarligast symptom? Vad är den allvarligaste konsekvensen av en luftvägsinfektion orsakad av virus? Hur reagerar immunförsvaret? Vilka diagnostiska metoder används för att påvisa infektion med dessa olika virus?

    3. De kliniska konsekvenserna av viroser i luftvägarna beror delvis på var i luftvägarna ett virus förökar sig. Vad kan avgöra detta? Vilka virus orsakar oftare övre luftvägsinfektioner och vilka kan i större utsträckning ta sig vidare tex till bronker, bronkioler och alveoler? Hur skiljer sig patogenesen åt vid olika virala luftvägsinfektioner? Vilken roll spelar den infekterades ålder och immunförsvaret?

    4. Vanlig förkylning orsakas oftast av virus och är ofta en ganska mild infektion. Hur skiljer sig symptom vid förkylning och influensa? Hur orsakar förkylningsvirus och influensavirus sjukdom? Hur förklaras symptombilden?

    Bakterier

    1. Vilka är de vanligaste bakterier som drabbar förskolebarn och varför är det ffa barn som drabbas?

    2. Vilka luftvägsbakterier kräver en eukaryot cell för att överleva och vilka mekanismer har de för att effektivt kolonisera människa?

    3. Om vi tittar på pneumokockerna mer i detalj – hur skiljer sig deras cellvägg från de Gram-negativa luftvägsbakterierna som infekterar människa? Vilka delar är betydelsefulla för pneumokockernas överlevnad? Vilken resistensproblematik finns det hos pneumokocker och vad kan man göra för att komma runt detta?

    4. Odlingsbetingelser är olika för olika bakterier; varför måste Haemophilus influenzae odlas på ”chokladagar” plattor och pneumokocker inte?

    5. Samverkar virus och bakterier i luftvägarna? Vilka virus och bakterier kan orsaka penumoni?

    6. Hur svarar immunförsvaret på virala och bakteriella luftvägsinfektioner? Skiljer sig immunsvaret mot virus och bakterier åt? Vilka celler och vilka antimikrobiella substanser är viktiga? Vilken roll spelar immunsvaret i patogenesen?

    7. Vilka luftvägsbakterier och virus kan vi vaccinera emot och vilket immunologiskt svar är det vi önskar? Vad finns för möjligheter till behandling av virus med antivirala läkemedel?

    Vacciner

    1. Vad kännetecknar ett bra vaccin? Vilka olika typer av antigen från bakterier och virus användes vid vaccination, och vad betyder typen av antigen för immunsvaret? Vad är adjuvans, vilka adjuvans finns, och vilka effekter har de? Vad innebär det att ett vaccin är konjugerat? Vad innebär neutraliserande antikroppar?

    2. Hur skapar man levande men försvagade vaccin? Vilka levande vacciner används? Vacciner kan ges på olika sätt, exempelvis finns det både ett peroralt och ett intramuskulärt poliovaccin. Påverkas immunsvaret av administrationssättet? Vad finns det för fördelar med rekombinanta vacciner relaterat till mer klassiska metoder för tillverkning?

    3. Vad är ’herd immunity’ och vad betyder det för vacciner och vaccinationsprogram? Är syftet med vaccin profylaktiskt och/eller terapeutiskt? Varför varar skyddseffekten hos vissa vaccin kort tid och hos andra mycket lång tid? Vad är passiv respektive aktiv immunisering?

    4. Hur kan man vaccinera mot livmoderhalscancer? Hur vaccinerar man mot tuberkulos och vem erbjuds vaccin i Sverige? Hur kan man mäta ifall ett vaccin skyddar effektivt hos en individ efter given dos? Just nu pågår vaccinutveckling mot t.ex. norovirus och Staphylococcus aureus. En sak som varit gemensamt vid framtagande av vacciner mot just dessa två mikrober är att vaccin har gett ett bra antikroppssvar hos individer efter dos, men har inte gett skydd mot klinisk sjukdom. Fundera på varför det skulle kunna vara så.


    Kursvecka 5:

    1.     Vilka bakterier har möjlighet att infektera CNS och vilka virulensfaktorer är betydelsefulla för att bakterien ska lyckas?

    2.     Varför är meningit vanligare i vissa åldersgrupper och varför finns det en selektivitet för vissa åldersgrupper?

    3.     Vilken farmakokinetik måste man känna till för att kunna behandla en CNS infektion och vad finns det för resistensproblematik (farmakodynamik)?

    4.     Vilka vaccin finns det mot bakterier som orsakar meningit och vilka bakterier vore det enligt din mening önskvärt att ha vaccin emot?

    5.     Vilka bakterier ses vid hjärnabscesser och vilka är deras mekanismer för att orsaka sjukdom?

    6.     Vilka virus finns det som infekterar CNS och vilka strategier (virulensfaktorer) använder de för att lyckas?

    7.     Vad är det för skillnad mellan encefalit och meningit och vilka virus ger de olika kliniska entiteterna?

    8.     Vilka möjligheter finns att behandla virala encefaliter/meningiter och vilka virusvacciner ger skydd mot virala encefaliter/meningiter?


    Kursvecka 6

    1. Etablering och utveckling av normalflora. Immunologisk betydelse. Vilken roll spelar den normala mikrobiella floran för vår hälsa? Påverkan vid antibiotikahandling. Betydelse för utveckling av opportunistiska infektioner.

    2. Hur sprids olika vektorburna infektioner, och hur orsakar tex Borrelia och Anaplasma sjukdom?

    3. Hur kan bakterien Helicobacter pylori orsaka sjukdom?

    4. Många infektioner är extra allvarliga under eller i direkt anslutning till graviditet. Detta gäller både för den gravida kvinnan och fostret/barnet. Vilka infektioner är mest aktuella i detta sammanhang och vilka egenskaper har dessa agens som orsakar infektioner?

    Kursvecka 7

    Hepatit

    Vad kännetecknar hepatitvirusen HAV, HBV, HCV, HDV och HEV?

    Hur är de uppbyggda och hur förökar de sig i den infekterade hepatocyten?

    Hur sprids dessa virus? Hur ser naturalförloppet ut för infektioner med HAV, HBV, HCV, HDV och HEV?

     Kan andra virus ge upphov till hepatit?Vilka symtom ger HAV, HBV, HCV, HDV och HEV upphov till?

     Hur ser patogenesen ut för de olika hepatitvirusen? Vilka komplikationer kan uppstå?

     Hur reagerar immunförsvaret på de olika hepatitvirusinfektionerna?

     Finns profylax och/eller terapeutisk behandling för de olika hepatitvirusen?

     Hur diagnosticeras de olika hepatitvirusinfektionerna? Hur kan sjukdomsförloppet följas och behandling monitoreras med dessa metoder?

     Hur ser hepatitvirusens respektive utbredning ut i världen?


    Kursvecka 8

    TBC

    Mykobakterier är intracellulära mikrober. Vilka celler är deras målceller och vad utmärker de infektioner de orsakar?

    Vilka mykobakterier är av störst medicinsk betydelse och hur är de geografiskt spridda?

    Vilka är riskfaktorerna för smittspridning av tuberkulos och hur sker smittspårning?

    Hur ser tuberkulosens patofysiologi ut? Vilka är skillnaderna mellan primär, sekundär (postprimär) och latent tuberkulos-infektion? Vilka är riskfaktorer för reaktivering av latent tuberkulos? Hur ser relationen mellan tuberkulos och HIV/AIDS ut?

    Hur diagnosticeras tuberkulos (översiktligt) och hur ser behandling ut. Vilken är risken för resistensutveckling? 

    Hur ser immuniteten ut mot mykobakterie-infektioner? Vilka olika immunologiska diagnostikmetoder finns idag (PPD- och QuantiFERON-test) och vilka är mekanismerna bakom och hur tolkas resultaten? Vad är BCG-vaccinet?

    HIV

    Vilka egenskaper kännetecknar virus inom retrovirusfamiljen? Vilka olika retrovirus finns och hur ser det epidemiologiska läget och den geografiska spridningen ut?

    Hur smittar HIV och vilka är riskfaktorerna? Hur diagnosticeras en HIV-infektion?

    Vilken struktur har viruspartikeln och hur ser tropismen (målceller) ut för HIV?  Hur tar sig virus in i cellen? Hur ser replikationscykeln ut och vilken betydelse har replikationen för variabiliteten hos virus? Vad är latent infekterade celler (virusreservoirer)?

    Hur förklaras patogenesen vid de olika faserna, akut, kronisk och AIDS stadium? Varför och när blir man sjuk i AIDS?

    Hur påverkas immunförsvaret vid HIV infektion? Varför förblir HIV en kronisk infektion trots HIV-specifikt immunsvar?

    Hur ser dagens antivirala HIV behandling ut? Verkningsmekanismer? Hur förebyggs resistens-utveckling? HIV vaccin, vad är problemet? Vilka andra profylaktiska medel mot HIV finns idag?
     
    Opportunistiska infektioner 

    I anslutning till immunbrist och HIV passar det att ta upp begreppet opportunistisk infektion med exempel.

    Vad menas med opportunistisk infektion? När uppträder sådana infektioner? 
    Exemplifiera bakterier, virus, svamp, parasiter som orsakar opportunistiska infektioner.

    Hur ser patogenesen ut vid olika opportunistiska infektioner

     

    Antiviraler

    Ge exempel på ospecifika och specifika antivirala läkemedel.

    Mot vilka virus finns specifika antivirala läkemedel och hur fungerar dessa?

    Redogör för eventuell resistensproblematik och signifikansen av kombinationsbehandlingar.

     


    UppgifterBild och funktionsmedicin