Kursvecka 4

Virus

1. Luftvägarna är en vanlig inkörsport för infektioner, särskilt för virus. Hur kommer det sig? Hur når virus luftvägarna? Hur sprids virus mellan individer?

2. Vilka virus har luftvägarna som målorgan? Varför blir de kvar där? Vilka är vanligast och vilka orsakar allvarligast symptom? Vad är den allvarligaste konsekvensen av en luftvägsinfektion orsakad av virus? Hur reagerar immunförsvaret? Vilka diagnostiska metoder används för att påvisa infektion med dessa olika virus?

3. De kliniska konsekvenserna av viroser i luftvägarna beror delvis på var i luftvägarna ett virus förökar sig. Vad kan avgöra detta? Vilka virus orsakar oftare övre luftvägsinfektioner och vilka kan i större utsträckning ta sig vidare tex till bronker, bronkioler och alveoler? Hur skiljer sig patogenesen åt vid olika virala luftvägsinfektioner? Vilken roll spelar den infekterades ålder och immunförsvaret?

4. Vanlig förkylning orsakas oftast av virus och är ofta en ganska mild infektion. Hur skiljer sig symptom vid förkylning och influensa? Hur orsakar förkylningsvirus och influensavirus sjukdom? Hur förklaras symptombilden?

Bakterier

1. Vilka är de vanligaste bakterier som drabbar förskolebarn och varför är det ffa barn som drabbas?

2. Vilka luftvägsbakterier kräver en eukaryot cell för att överleva och vilka mekanismer har de för att effektivt kolonisera människa?

3. Om vi tittar på pneumokockerna mer i detalj – hur skiljer sig deras cellvägg från de Gram-negativa luftvägsbakterierna som infekterar människa? Vilka delar är betydelsefulla för pneumokockernas överlevnad? Vilken resistensproblematik finns det hos pneumokocker och vad kan man göra för att komma runt detta?

4. Odlingsbetingelser är olika för olika bakterier; varför måste Haemophilus influenzae odlas på ”chokladagar” plattor och pneumokocker inte?

5. Samverkar virus och bakterier i luftvägarna? Vilka virus och bakterier kan orsaka penumoni?

6. Hur svarar immunförsvaret på virala och bakteriella luftvägsinfektioner? Skiljer sig immunsvaret mot virus och bakterier åt? Vilka celler och vilka antimikrobiella substanser är viktiga? Vilken roll spelar immunsvaret i patogenesen?

Vacciner

1. Vad kännetecknar ett bra vaccin? Vilka olika typer av antigen från bakterier och virus användes vid vaccination, och vad betyder typen av antigen för immunsvaret? Vad är adjuvans, vilka adjuvans finns, och vilka effekter har de? Vad innebär det att ett vaccin är konjugerat? Vad innebär neutraliserande antikroppar?

2. Hur skapar man levande men försvagade vaccin? Vilka levande vacciner används? Vacciner kan ges på olika sätt, exempelvis finns det både ett peroralt och ett intramuskulärt poliovaccin. Påverkas immunsvaret av administrationssättet? Vad finns det för fördelar med rekombinanta vacciner relaterat till mer klassiska metoder för tillverkning?

3. Vad är ’herd immunity’ och vad betyder det för vacciner och vaccinationsprogram? Är syftet med vaccin profylaktiskt och/eller terapeutiskt? Varför varar skyddseffekten hos vissa vaccin kort tid och hos andra mycket lång tid? Vad är passiv respektive aktiv immunisering?

4. Hur kan man vaccinera mot livmoderhalscancer? Hur vaccinerar man mot tuberkulos och vem erbjuds vaccin i Sverige? Hur kan man mäta ifall ett vaccin skyddar effektivt hos en individ efter given dos? Just nu pågår vaccinutveckling mot t.ex. norovirus och Staphylococcus aureus. En sak som varit gemensamt vid framtagande av vacciner mot just dessa två mikrober är att vaccin har gett ett bra antikroppssvar hos individer efter dos, men har inte gett skydd mot klinisk sjukdom. Fundera på varför det skulle kunna vara så.

Kursvecka 5:

1.     Vilka bakterier har möjlighet att infektera CNS och vilka virulensfaktorer är betydelsefulla för att bakterien ska lyckas?

2.     Varför är meningit vanligare i vissa åldersgrupper och varför finns det en selektivitet för vissa åldersgrupper?

3.     Vilken farmakokinetik måste man känna till för att kunna behandla en CNS infektion och vad finns det för resistensproblematik (farmakodynamik)?

4.     Vilka vaccin finns det mot bakterier som orsakar meningit och vilka bakterier vore det enligt din mening önskvärt att ha vaccin emot?

5.     Vilka bakterier ses vid hjärnabscesser och vilka är deras mekanismer för att orsaka sjukdom?

6.     Vilka virus finns det som infekterar CNS och vilka strategier (virulensfaktorer) använder de för att lyckas?

7.     Vad är det för skillnad mellan encefalit och meningit och vilka virus ger de olika kliniska entiteterna?

8.     Vilka möjligheter finns att behandla virala encefaliter/meningiter och vilka virusvacciner ger skydd mot virala encefaliter/meningiter?

Kursvecka 6

1. Etablering och utveckling av normalflora. Immunologisk betydelse. Vilken roll spelar den normala mikrobiella floran för vår hälsa? Påverkan vid antibiotikahandling. Betydelse för utveckling av opportunistiska infektioner.

2. Hur sprids olika vektorburna infektioner, och hur orsakar tex Borrelia och Anaplasma sjukdom?

3. Hur kan bakterien Helicobacter pylori orsaka sjukdom?

4. Många infektioner är extra allvarliga under eller i direkt anslutning till graviditet. Detta gäller både för den gravida kvinnan och fostret/barnet. Vilka infektioner är mest aktuella i detta sammanhang och vilka egenskaper har dessa agens som orsakar infektioner?

Kursvecka 7

Vad kännetecknar hepatitvirusen HAV, HBV, HCV, HDV och HEV?

Hur är de uppbyggda och hur förökar de sig i den infekterade hepatocyten?