Innehåll

  • Allmänt

    Ett professionellt förhållningsätt tränas under läkarutbildningen genom utbildningsmomentet professionell utveckling. Målet är att integrera ett professionellt förhållningssätt i den kliniska kompetensutvecklingen eftersom dessa två kompetensområden överlappar varandra.

    Ett professionellt förhållningssätt innebär en integration av kunskap, färdighet och värderingsförmåga i läkarens yrkesroll. En läkare med professionellt förhållningssätt eftersträvar en god vetenskaplig grund för sitt handlande, men kan dessutom tillämpa vetenskapliga fynd i en klinisk kontext genom god förmåga till kliniskt beslutsfattande.

    Den professionella läkaren fokuserar på den individuella patienten i sin helhet, med dess biologiska, psykologiska, sociala och existentiella behov. Den kommunicerar med patienter, närstående och medarbetare på ett respektfullt och empatiskt sätt, med insikt i och förmåga att bemöta psykologiska mekanismer, samt beaktar människors rätt till behandling på lika villkor. Den har förmåga att samverka i intra- och interprofessionella team och utöva ett tydligt ledarskap. Den beaktar vikten av att verka för patientsäkerheten samt är uppriktig och hederlig, utan att blanda in olämpliga lojaliteter och intressen i sin yrkesutövning. Läkarrollen innebär en förmåga till diskretion och sekretess samt respekt för andra människors fysiska och psykiska integritet.

    Ett visst samhällsansvar ingår i läkarens yrkesroll, att generellt verka för god hälsa. Samtidigt har en professionell läkare god självkännedom, tar ansvar för sin utbildning och personliga utveckling samt bidrar till andras kompetensutveckling. 

  • Etik

    Medicinetiska frågeställningar är ständigt aktuella i läkaryrket, såväl inom klinisk verksamhet som inom den kliniska patientnära och den biomedicinska forskningen. Varje medicinskt beslut grundas på vetenskapliga fakta men även på moraliska värderingar. Att urskilja och bedöma vilka värderingar som styr medicinska beslut, samt förhålla sig kritiskt till dessa, är en central kompetens för en läkare. Etik och juridik går ofta hand i hand och tillämpningsbara kunskaper inom bägge områden är nödvändiga.

    Läkare bör kunna argumentera för sina medicinska beslut utifrån såväl fakta- som värdeaspekter. Det gäller att inte ta rutiner och praxis för givna, inte ens om dessa utgår från vetenskapliga eller politiska auktoriteter, utan ifrågasätta etablerade sanningar i ljuset av ny information. Ett etiskt förhållningssätt innebär samtidigt en ödmjukhet inför den egna kunskapen och lyhördhet för andras argument. Särskilt viktigt är det att beakta patienters värderingar och inom vilka ramar dessa får styra sjukvården.

    Läkaren bör vara medveten om den särskilda moraliska och juridiska ställning som patienten har i modern sjukvård och patienters lagstadgade rätt till delaktighet i medicinska beslut. Ett etiskt förhållningssätt innebär också en tillämpning av de behandlingsalternativ som står till ens förfogande och individualisering av sjukvården till att passa den enskilda patienten, vilket även i vissa fall leder till beslut om behandlingsbegränsning. I dessa beslut ställs det etiska förhållningssättet och värderingsförmågan på sin spets och man kan av läkaren kräva dels en argumentation för de beslut som fattas, dels att de ska kommuniceras enligt gällande riktlinjer.


    • Samarbete och ledarskap

      Material:


      Patientsäkerhet

      Patientsäkert arbete skyddar patienter från vårdskador. En vårdskada betyder psykiskt eller fysiskt lidande för patienten som har uppkommit till följd av patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

      I läkarens dagliga arbete förekommer många olika aspekter av patientsäkerhetstänkande, som förutsätter goda kunskaper om möjliga risker för patienten. Det är av yttersta vikt att redan under läkarutbildningen träna förmågan att känna igen dessa risker, i syfte att förebygga och hindra vårdskador. Ett skyddsnät kring patienten utgörs, förutom av god medicinsk och praktisk/teknisk kunskap, även av god vårdhygien, god och säker kommunikation, sund arbetsmiljö, personalens kunskap om sjukvårdens organisation, följsamhet till gällande lagstiftning, kännedom om gällande rutiner och riktlinjer samt proaktivt patientsäkerhetsarbete.

      Patientsäkerhetsaspekter finns med i hela läkarutbildningen och under de specifika undervisningsmomenten i patientsäkerhet tränar läkarstudenter en analytisk metod, s.k. händelseanalys av Lex Maria-fall. Genom analysmodellen reflekterar studenterna över avvikelsernas uppkomst, bakomliggande orsaker och åtgärder som kan förhindra framtida upprepning av avvikelsen.

      Utbildningen omfattar också grundläggande begrepp om patientsäkerhet, avvikelseformulering och systemsyn vid avvikelseanalys. Kunskap om den mänskliga faktorn och systemsynen kring negativa händelser och tillbud bidrar till en positiv patientsäkerhetskultur hos framtida läkare. Gruppdiskussioner utvecklar också studenternas samarbetsförmåga och mobiliserar studenternas befintliga kunskaper och erfarenheter om sjukvårdens organisation. Händelseanalys av patientfall tränar generering av olika arbetshypoteser och deras prövning medan kritiskt tänkande stimuleras. 

      WHO, patientsäkerhetsutbildning:

      http://www.who.int/patientsafety/activities/technical/medical_curriculum_slides/en/

      Patientsäkerhetslag:

      https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

      Nationellt ramverk för patientsäkerhet:

      https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/systematisktpatientsakerhetsarbete/nationelltramverkforpatientsakerhet.3707.html


      Interprofessionellt lärande

      • Medicinsk humaniora

        Medicinsk humaniora för in humanistiska perspektiv och färdigheter i läkarutbildningen för att stärka studenternas professionella och personliga utveckling på väg in i yrkeslivet. Syftet med medicinsk humaniora är att med hjälp av skönlitteratur och andra konstarter bredda och fördjupa studenternas förståelse för den egna rollen, både i patientmötet och för patienters och anhörigas sjukdomsupplevelse.

        En viktig komponent är att ge utrymme för öppna diskussioner och reflektioner, både kritiskt reflekterande och känslomässigt inlevelsefulla, kring vardagsetik och existentiella frågor som är av vikt för den kommande yrkesrollen. De estetiska konstarterna ger möjlighet att diskutera den kliniska verksamhetens mänskliga och ofta komplicerade frågor, samtidigt som de kan bidra till en ökad självkännedom. De estetiska konstarterna kan även bidra till utveckling av ett professionellt, kritiskt reflekterande, globalt och etiskt förhållningssätt. Medicinsk humaniora innebär också en utveckling av studenternas vetenskapliga och kritiska förhållningssätt genom att sätta in aktuell medicinsk praxis i en historisk kontext

        Under dina studier uppmuntras du att ta del av skönlitterära böcker, filmer och andra humanistiska uttryck som belyser patient-läkarrelationen. En lista med tips återfinns på följande länk:

        Bredvidläsning